- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Andra Årgången 1886 /
122

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

NYA TKOIXSLÅNriAN.

N:o 16

ägodelar ombord bestå af en liten koj med
madrass, kudde ocli täcke, en kista för
kläderna och en ask med sy- ocb skriftillhehör.
Den ena dagen går lika regelbundet som den
andra. Vid daggryningen väckas gossarne af
trumhvirHar. De ha blott 12 minuter att
stiga ujip, kläda sig, surra ihop
sängkläderna ocb bära dem upp på däcket, der de om
dagen vädras i stora nät.

Sä begynner arbetet under tillsyn af en
officer. Däcket blir sopadt och skuradt, så
der icke synes ett damkorn, så kommer
turen till yttre sidan af fartyget.
Konparför-hydniugen skuras och gnides med olja, tills
den blänker ofvanom vattenytan som ett rödt
guldband.

När bela skeppet är putsadt, tvätta
eleverna sina kläder och så kommer frukosten.
Intet ögonblick förspilles med sysslolöshet.
Gossanie ha knappt ätit, innan de få börja
putsa vapnen, så metallen glänser som
spegelglas i solsken.

Vapenöfningarne upptaga förmiddagen.
Ilela manskapet samlas då till mönstring
ocli manövrer. De lära sig att ladda, rigta
och affyra de stora kanoner, som utgöra
skeppets batteri. Den åsklika knallen är i
början en pröfning för till och med de
starkaste nerver, men det räcker icke länge,
innan den unge sjömannen står lugn som
ett berg, medan den väldige jätten bredvid
honom utsänder flammor och rök. En
skicklig officer undervisar dem vidare i
fäktning och skjutning med pistol.

Efter vapenöfningarne hafva gossarne en
timmes middagshvila, och så följa
läsetim-marne, som räcka till klockan fyra.
Klockan half fem hålles åter mönstring, klockan
fem ätes aftonmål och klockan nio måste
alla vara „till kojs".

Skolan är således indelad i tre
afdelningar : sjömansüfningarue, milkärüfniugarne
och den allmänna skolundervisningen.

Gossen måste först lära känna alla rep, i
segel och rår: så blir han skickad till
vaders några fot, för att lara sig handtera[
ett litet segel och småningom lär han sig
att klättra högre och högre, tills ban
slutligen kan trotsa all svindel och fruktan att
falla. Han lär sig att förstå kompassen, att
sy segel, att loda. att signalera, bruka åror-

na och simma, samt vidare att känna
dyke-riredskapen och deras användning.

Sålunda går dagen för de unga
sjömännen. Förströelser fattas deiu icke heller.

Hvarje onsdag, lördag och söndag
eftermiddag ha de ledigt. Då ha de tillåtelse
att ro i land och tillbringa fritiden med
bollspel eller andra nöjen. Skeppets
rodd-och segelbåtar stå till deras disposition;
gossarne sköta sjelfva segel och åror och
kryssa ute på viken medan de uppstämma
hurtiga sjömansvisor.

Efter ett års vistelse på skolskeppet
sändes gossen ut med ett af flottans större skepp.
Det är en betydelsefull (lag i hans lif; han
skall se den vida verlden, sjelf pröfva
lifvets mödor och skiljas från alla sina
kamrater. Ett lif af faror väntar honom och
ban kan ofta få lida bittra missräkningar.
.Men ban har tidigt lärt sig att stå på egna
ben, att tåla och arbeta och han reser ut i
verlden med ett tack till det gamla
skolskeppet, som lärt honom att blifva en
duglig sjöman.

Från sländans vingar.

(Forts, frftn N:o 15.)



är vi sett oss mätta på Ämmä och
Koi-J^)!? vukoski — om man någonsin kan se sig
mätt på dem, — beslöts att vi skulle göra en
tripp till So/l-amo med det höga, vidtberömda
Wuokatti. Sagdt och gjordt ! Eu
solskensdag begåfvo vi oss af, beväpnade med
matsäck och paraplyer, men inga galoscher.
Det skulle hämna sig. När vi farit en stund
med den lilla ångbåten Eljas, hvilken snabb
som en svala kilade af mellan holmar och
sund, begynte det regna. Och det regnade
så, så, vet du, att det pipraun från
para-plyns tio spetsar, från örsnibbar och
nästippar, från kjolfållar och regnkappsärniar.
I denna väta klefvo vi i land vid Sotkamo
prestgård, togo en vägvisare och begynte
vår marsch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:33:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1886/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free