Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 16
ILLüSTKEUAD BAUNTIDN1NG.
127
Pre num eran ter ries sida.
Svalans historia.
Af Aino.
Öfversåttning li-åu finskan uf Maiju.
— Bort till norden! Jag kan icke liingro motstå
min längtan att återse «lot land, der ja^ först liirde
mig lita på mina vingars styrka, det land. hvars
gröna ängar orh ljufva luinler kommo mitt hjerta
att första gängen klappa af fröjd. Dit bort öfver
bat och land tlvger min längtan och dit vill också
jag sjelf Ityga. Jag trifs icke längre vid Nilens
stränder. Kairos gator kunna icke mer liingsla
mig. Nätterna äro här så långa, dagarna så
brännande beta. — hvarför dröjer jag ännu?
Till mitt fädernesland! Till dess fattiga, täcka
små hyddor vill jag styra min vinge. Der vill
jag bygga mitt l>o och "söka mig en trogen vän.
Der vill jag njuta at sommarens skönhet och af
mitt folks kärlek. — Se der flyga hoptals af mina
kamrater! Samma ledsnad, samma längtan har
också bemäktigat sig dem. O, vänta vänta! Jag
vill följa eder. Låt oss dela färdens faror och
tillsammans söka dot land, som vi lärt oss att
evigt älska!
Jublande skynda vi öfver brusande vågor. Vi
frukta dem icke, ty vi känua våra vingars styrka
ock veta att vi närma oss land. Bedan skymtar
stranden vid horizonten. Berg och ljufliga skogar
vänta oss der få vi hvila efter vår länga färd
Ett oräkneligt antal fåglar träffa vi här. Italiens
doftande orangehinder smaka (lem bättre än den
kuliia norden. Men Italiens skönhet lockar och
langslar icko oss. Detta land iir icke vårt.
Folket här är främmande och liårdhjertadt. och
derför, bröder och systrar, lät oss skynda till norden.
Hvarför dröja vi bär, då de tusen sjöars land
väntar oss. Kom. kom med våren till trohetens och
frihetens kära hemland. För det ensamt klappa
våra hjertan och dit bär oss vår vingo högt öfver
Italiens dalar och öfver snöbetäckta alper.
Der nere höras bösskott. Mina kamrater falla
sårade till marken och våra leder splittras.
Likväl samlas vi åter o. h flyga framåt med
fördubblade krafter ....
Jag känner min styrka aftaga, en underlig
trötthet bemäktigar sig mig och mina vingar domna.
Jag orkar ej mera flyga, jag blir efter .... jag
faller till marken träffad af ett hagel!
Der flyga de andra genom den blå luften, men
jag ligger här, kämpande med döden. Skall jag
således icke nå målet for min tärd. mitt älskadt^
land. dit jag längtat och sträfvat? Måste jag dö
på främmande jord? Och får jag aldrig, aldrig
mera se mitt land? . . .
En isande kyla genomilar min lilla kropp. Det
iir dödens andedrägt. Min tanke försvagas, men
jag vill iindå sända en helsning till Finland . . .
Det blir mörkt för mina ögon . . . ocb kallt . . .
men helsa . . . helsa . . . !
Bref under vingen.
Till K. Tack för bokstafsgåtan. Dou skall
nog införas.
Emmy A’ nen. Dina lösningar riktiga, så när
som pä versuppgiiten, hvars två första rader
saknade riktig meter.
Anm och Hulda. Alldeles riktigt! Ocli tack
för helsniugen. okända små vänner!
August. Signe, ileri. En slängkyss med
troll-sländan från gissa hvem? Och helsa Krusse!
Maria Alexandra. Du iir väl som bäst förälskad
i någon ändamålsenlig’’ skördemaskin och låter
din natåonaldrägt lysa bland rågskylarua. Det
vore just i din stil.’ Jag har de senaste dagarne
tillbragt den minsta tiden på landbacken och i
stallet, seglat ocb fiskat dagen löng. Folk bruka
lägga ut tyg i solen for att blekas och bli hvitt,
det är besynnerligt att liknande försök med eget
skinn lemna ett fullkomligt motsatt resultat. Jag
är rätt nu brun som kaffe, då jag slår »belt litet
grädde i åt pappa." livad jag måtte vara söt.
Iliir ger jag dig för rolighet en rebus att
fundera på =r P P har B B, öra du tre
dar efter det du tåt t detta, skickar mig rätt
lösning. skall du få F. Päiväriutas porträtt som ]iris.
Är icke det ståtligt? Skrif under min vanliga
adress. Jag är visst f. n. 1(3 mil trån Vasa, men
bar strvkfåglarnes natur. En agent (Kaj.i iir
derför anstäld och frnmbefordrar dina kråkfötter.
Nästa gång vi träffas, får du muntra helsningar
från Ikka och annat hyggligt folk. Adjö nu, o
„Impi Gunilla’, mins du mer en afdankad kung?
Rebus.
(Af Tuttan.)
I. n n n n n n n d å.
II. p o "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
