Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 14
ILLUSTUEIIAD BA1LNTIDNING.
133
lille äfventyrare, många gator framåt, under
vänligt samspråk, tills de ändtligen
framkommo til! den butik, derifrån Kalle lätt
kunde finna sin väg till färjstationen.
Småleende tog arbetaren emot Kalles tacksägelser
och aflägsnade sig med en vänlig nick till
Kalle, som pilsnabbt satte af rundtom hörnet.
Vid färjstationen anhölls Kalle af den
gamle biljettförsäljaren. Hvarifrån kommer
du? och hvarför är du ensam? Hvar är din
mamma, och hvad tänker bon om ditt
försvinnande? Sedan Kalle besvarat alla
frågor, bad han att genast få slippa ombord
emedan ban var rysligt hungrig, törstig och
trött.
Nej, min vän lille, det, kan du visst icke
få lof till. Vi måste genast sända bud till
din mamma, som helt säkert är i största oro
för dig. Kom emellertid in hit i mitt, rum,
att jag får litet sköta om dig. Och den
vänlige gubben baddade hans lilla upphettade
ansigte i svalt, friskt vatten, gaf honom en
läskande dryck, samt sände honom till när
måste butik, för att der köpa sig en
pennyskaka till vederqvickelse för den lilla
upproriska magen.
Undertiden hade skeppets båtsman
händelsevis kommit till stället och nu skickades
han£med Kalle till central-polisstationen, för
att anmäla Kalles försvinnande och
tillrätta-fående. Ifrån hufvudstatiouen sändes genast
ett telegram till det mindre polisvaktkontoret,
invid Alfred park, och då Kalles bedröfvade,
förgråtna moder inkoin på detta kontor,
mötte henne den glada underrättelsen: din
gosse finnes välbehållen och helbregda
ombord!
Huru glad Kalles mamma blef vill jag icke
försöka beskrifva| Henues öfverfulla hjerta
uppsände innerliga tacksägelser till den Gud.
som lofvat hjelpa dem, som i uöden åkalla
Honom. Och med bevingade steg ilade hon
den långa vägen, för att snart hinna ombord
och få sluta sin lille vildbasare till sitt hjerta.
Ifrån den stunden fiugo de små gossarne
aldrig fara i land utom i sällskap med deras
pappa, och för säkerhets skull plägade han
leda en af dem i hvardera handen Dagen
före afresan gingo de sålunda för att säga
Sydney farväl, och då de passerade en
mycket folkrik plats, slet Kalle sig lös från sin
pappas hand och ilade in i folkhvimlet.
Hvad nu? skrek Pappa, skall Kalle
midtför min näsa begifva sig ut på nva äfventyr?
Och hau hastade mycket missbelåten efter
rymmaren.
Snart såg han Kalle stadna och slå sina
armar kring en arbetare iklädd ljus linneblus.
Se, Pappa se, ropade han gladt, detta är
mannen som visade mig vägen till Mister
Pauls butik, den dag jag gick vilse ifrån
Alfred park.
Fadren var mycket glad. Han hade hittills
fåfängt sökt få reda på mannen, hvilken
bevisat så stor kärleksfjenst mot hans lille
gosse Nu inbjöd ban arbetaren på närmaste
hotel, för att vid ett glas vin och en cigarr
fa samspråka om Kalles äfventyr.
Nej jag tackar, svarade denna höfligt, men
bestämdt, jag röker icke och dricker aldrig.
Hvad jag gjorde för Er lille son, skulle Ni
gjort för min, om ban gått vilse Och den
gode mannen lät sig icke öfvertalas att taga
någon belöuing för siu goda gerning.
Men då Kalles pappa var enträgen,
emottog arbetaren slutligen ett mynt ocli sade:
för detta vill jag köpa en god* bok, och då
jag läser derur om qvällen för de mina,
vilja vi påminna oss den lilla fremmande
gossen, samt huru vår allgode Fader leder
våra steg i lifvet, äfven om vägen stundom
synes oss dunkel — allenast, vi sätta vår
lit till Honom och öfverlemna oss åt Hans
kärleksfulla ledning.
Och så slutar berättelsen om Kalles
villovägar i Australien. Men viljen I höra några
flere äfventyr, så måste Ni fråga honom sjelf.
T.
Huru Hafsbottnen upplyses.
Elter wi engelsk tidskrift.)
tt af de märkvärdigaste, fall, som möta
en naturforskare, då han studerar
hafsdju-reu, är deras omväxlande och lysande
färger. Det finnes glänsande röda, purpar- och
korallfärgade, svarta och hvita hafsdju . alla
blandade oiu hvarandra i eu blågrå gyttja.
Några af dessa äro blinda, men de flesta
ha mycket väl utvecklade ögon. Detta
bevisar, att det fins ljus pä hafsbottnen. Men
•på ett djup af öfver tretusen alnar är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
