Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 24
ILLliSTlIEllAI) BARNTIDNING.
180
Tant Dika. Och efter att se ut som en
påfågel. Nå, vidare!
Camilla i förlä gm- Redan lät jag göra
toiir-nyr på miu nya klädning, men när jag tog
den på mig, kändes den så märkvärdig, och
när jag satte mig, lät. deu k rak — kräk.
(Med gråten i Un hen . Och sedan faun jag att
i tournvrens ställe salt en påse med snask.
Tant’Dika Och deribland Masses
bläckhorn soin han skulle fä till julklapp i qväll
’Mßßne har vändt ryggen till årh hurrar klacken i
golfvet, litifrosmie och 1’ritz hänga hufvudet.)
Massfl. Si <iet var så att . . .
Ullfiosyne. Ja, det var sä att . . .
Frih liliu|||s, Ja det var så att . . .
Tant Dika. Att någon gräfde en grop åt
någon och begge föllo i den.
Camilla. Ja, näi flickorna Silfyerkrona
alltid säga, att jag ser så mager och tarflig ut.
Masse. Ja, när jag trodde att paketet,
valbara skräp och råkade stoppa det i påsen
Tant Diku. Bam, barn, när man begått
ett fel, skall man aldrig blygas att tillstå det
(Ett ögonblicks tystnad).
Camilla tv.nnar om sitt förklädcsband . Nog
i är det så att jag lät göra min touriiyr utan
mammas lof.
Masse (tummar Om sina tröjknappar). Ja, si jag
tänkte icke på att Camilla kunde bli ledsen.
Camilla (tager tant Dika om halsen Men ser
du tant, jag måste bekänna, att någonstädes
i min allra, allra innersta hjcrtekaiumare satt
eu liten tomte Kom hela tiden hviskade: du
är stygg, Camilla, som gör din mamma
ledsen! Derför blef jag ond på dig, Spirea, som
sade detsamma, Uncker ■■•inren handen .
Masse. Ja si jag hörde ingenting sådant,
nej, platt ingenting. Jag måste börja hålla mig
eu dylik tomte, ban vore bra atl ha i skofan
Camilla. Vill du som jag, Masse, ...så
(räcker honom handen).
Masse. Och vill jag som du, så......
(»Mr till Ht duktigt handslag .
Tant Dika. Det tycker jag om. Hurra för
dem, soin ärligt tillstå ett fel och icke
blygas att begära förlåtelse. Och nu är
klockan öfver sex. Nu skola vi tända vårt
jlllträd. .Camilla ocli Spirea bära bort
klädningen nrh påsen. De öfriga lända julljusen).
Spirea i skälmskt. Men nu blir du utan
touruyr, Camilla. Eller ämuar du kanske
sy fast den riktiga tournyren?
Camilla. Nej, vet du hvad, Spirea. Jag
Vßt ej hur det är, men det käns så lätt, så
lätr, att vara den qvitt. Nu kan jag gladt
och utan förlägenhet se mamma i ögonen
ocb berätta henne allt. (De gå).
Tillit Dea åtföljd uf Kasse*. Kära Dika.
hvad är det, jag bör? Någonting är
bortstulet frän oss? Det må aldrig vara
penningskrinet eller förmakspendylen eller våra
silverskedar?
S|iireil återvänder springande med Camilla rid
handen). Nej, det var bara en dum
hemlighet som sprack.
Tant Dika- Och nu hölja vi julen!
(.Illa bannn taga i ring ocli dansa sjungande
kring julgranen. Tanterna sitta i soffan,
(llidåu faller.)
Anvisning för dem som ämna uppföra stycket:
påsen tör icke bindas Jast rid kliidningen, iiliin
tournyren göres aj’ en ichatel eller nugot dylikt,
t örst då Camilla rusar in tillbaka intil ilen nya
klädningen jm armen, medtager hon påsen som
Masse packat jemte Friis och Hvfrosynr.
Hvad Elin drömde.
(Jullierüttelse).
Eliu är en liten flicka, som bor med siua
föräldrar i en nätt torpstuga inte långt från
herrgården. Hon har hvarken bror eller
syster att leka med, bara en liten kisse som
hon tycker alldeles grufligt mycket om. Om
sommaren leka de två utanför stugan pä
den sandiga backen, der Elin gjort at sig
en kammare af stenar och gamla
brädlappar, med koppar ocb fat af sönderslaget
porslin; då är det roligt, då flyger tiden bort
som oin den hade vingar. Men när den
låuga mörka vintern kommer blir dagen
mången gång en smula ledsam, då kissen trött
nat att svänga om garnnystanet som hän
ger på en tråd frän taket, eller då han gått
ut att jaga möss. Vanligen brukar Eliu
sädana stunder taga sin bok. ty hon är sex
år och läser gerna. Hon liar ännu aldrig
fått bannor för att, hon icke lärt sig cn lexa,
derför äro också tuppen i abcboken och lilla
i Elin goda vänner. Ofta har ban värpt
godbitar åt henne, ja till och ined peniiislautar
att stoppa i sparbössan. Sålunda går dagen,
men när den tidiga qvällen kommer, dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
