Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
NYA TROI-LSLÄNDAN.
N:o 0
höra att abboten hade mycket penningar
och egodelar, samt en mängd tjenare och
soldater, och då beslöt lian att abboten
skulle afstå allt detta åt honom, ty han
kunde icke lida tanken att någon i hela
England skulle vara lika rik ocli mäktig soin
han sjelf.
Han uttänkte en plan, hvarigenom han
skulle kunna beröfva abboten hans
rikedomar, och lät sedan kalla denne till London.
I)å abboten infördes till kungen, satt denne
med sin krona af guld och juveler på
hufvudet, omgifven af en skara granna hofmän,
och vinkade åt abboten att komma närmare
thronen.
— Fader abbot, — sade han med bistert
rynkade ögonbryn, — livad är det jag
bötom dig? Man säger, att du håller ett
präktigare hof än jag, oeb att du har en mängd
adelsmän, väpnare och soldater i din tjenst.
Vid min faders minne, jag säger dig att
detta måste taga ett, slut, ty vi kunna icke
hafva mer än en kung i gamla England!
— Som ers majestät befaller, — svarade
abboten, - men jag vill ödmjukligen säga
ers majestät, att jag aldrig förslösar en enda
penning, som icke ar min egen, och jag är
säker att ers nåde ej förbjuder uågoti att
använda sina sjelfförvärfvade egodelar.
— Akta dig, herr abbot, — sade kungen,
jag vet att du är en stor skälm och du
skall mista hufvudet för ditt högmod, om
du icke kan besvara tre frågor. Hör nu
på! Om du ej genast kan svara mig, skall
du dö. Säg mig för det första, när jag
sitter här på min thron med guldkrona pä
hufvudet, omgifven af alla desse ädle herrar,
/nåd jag är värd, precis pä pricken. Säg
mig Jör det andra, hur lång tid jag
behöfver af/ rida omkring jorden, och sedan för
det tredje, lit ad jag tänker uppå.
— Ack, ers höga nåde, — sade abboten,
— dessa frågor äro svåra och nästan omöjliga
att besvara för en person med så tomt
hufvud som jag. Förunna mig tre veckors tid,
att jag måtte hinna öfvertänka dem i min
stackars hjerna 1
Kungen vände sig nu till hofmännen och
frågade hvad de tänkte om saken.
Hofmännen svarade, att om de än hade fått tre
års betänketid, skulle de dock aldrig kunna
besvara kungens underbart visa frågor. Kun-
gen vinkade då ät abboten och sade honom
att hans bön var beviljad, men om han icke
kom tillbaka efter tre veckor, skulle han
mista hufvudet och alla sina rikedomar.
Den stackars abboten red sin väg med
ett hjerta sä tungt som bly. Han for till
Catnhridge, der det fans ett universitet,
och beslöt att begära råd af alla de lärde
herrarne och professoren^. Kanslern sände
bud till vice-kanslern och vicekanslern till
alla doktorer, professorer och magistrar, och
så höllo de råd. Men ehuru de disputerade
och konsulterade en bel vecka, kunde de
icke hitta på något medel att hjelpa
abboten.
Med ett ännu sorgsnare ansigte och tyngre
hjerta red abboten vidare till universitetet i
Oxford, men icke heller der kunde kanslern,
vicekanslern, professorerne, doktorerue och
magistrarne hjelpa honom. Han vände åter
hemåt, sorgsen och rådvill.
När ban så närmade sig sitt slott i
Canterbury, mötte ban en af sina egna
fåraherdar, som dref sin hjord hein från betet.
— God afton, fader abbot, — sade
herden och aftog sin trasiga mössa, — hvad nytt
från det stora London? Hur mår kung
Johan?
Håliga nyheter, herde, — svarade
abboten bedröfvad, — ty jag har bara tre
dagar qvar att lefva, om jag icke kan svara
kungen pä dessa tre frågor: först skall jag
säga honom på pennyn hvad han är värd,
när ban i guld och juveler sitter på sin
thron med alla sina hofmän omkring sig.
Sedan skall jag säga honom precis hur läng
tid han behöfver att rida omkring jorden
Och slutligen hvad han tänker uppå.
- Ah, fatta mod, käre herre, — sade
herden. Har ni aldrig hört, att. en fattig
och okunnig stackare ibland kan vara en
vis man till nytta? Om ni blott vill gifva
mig en häst och några tjenare till
ledsagare, skall jag rida till kungen och besvara
frågorna i ert ställe. Och om ers nåd icke
blir ledsen, skall jag berätta er hvad folket
säger. Det är, att nådig herr abboten och
jag äro så lika hvarandra som ett par
tvillingbröder, och om ni bara ville låna mig
era kläder, skall ingen i bela Londons stad
märka skilnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
