Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4
1LLUSTBERAD
BAltNTIDNINU.
31
— Kungens träskor. Icke långt från staden
Kalmar i Sverige är en by, som heter Gullaho.
Dor lefver folket mest af att göra leksnker,
träskedar och träskor. Nyligen stod en gumma 1’rån
Gullabo utanför slottet" i Stockholm och bjöd nt
siua träskon Dor kom eu herre, ocli gnmman
visste icke, att det var kungen. — Vill du sälja
ät mig ett par skor? — Vill visst, sade gumman.
— Ililr har du betaldt. sade kungen och gaf
honne ett guldmynt. — Åhå, menade gumman;
då skall du få ett par åt käringen clin med. —
Men de äro så små sade kungen; hur skall jag
kunna gä med dem? — Nå, så gif dem åt
bärlien dina; det låter så vackert klaps, klaps, niir
barnen springa i träskor.
— En stor tjuf. 1 staden Woolwieh i England
bor en snickare vid namn Adams med sin hustru
i bottenvåningen vid en gata. Eu natt hörde
madam Adams buller i rummet bredvid,
beväpnade sig med eldgaffeln och sprang dit. I det
mörka rummet tyckte hon sig se något besynnerligt
stort, som rörde sig fram och åter. Det är en tjuf,
tänkte hon or.h ropade: gif dig, din rackare, eller fär
du stryk! Nilr intet svär följde: rappade hon till
mod eldgaffeln, och nu hördes ett underligt
brummande läto. Madam Adams biel’ rädd, sprang nt
på gatan och ropade på polis. Polisen kom med
sin lykta, och hvad såg man? En elefant, som
tillhörde Sangers cirkus och lyckats praktisera sig
ut under natten, Hanl hade", stuckit snabeln iii
genom fönstret och ’slefvade i sig smör, bröd,
po-täter ocli skinka, som stodo qvar på ett bord
efter aftonmåltiden. I detta kalasande blef ban nu
obehagligt störd, mon ior att åtminstone duka al
bordet, strök han tallrikar, fat och allt, som länns
qvar på bordet, med en sväng af sin snabel ned
i golfvet.
(Juminoma och jernvägen. En gumma pä
ilanarp i Sverige blef så förargad, när jernvägen
byggdes utun hennes tillstånd på hennes egor,
att när hon sflg det första tAgot koinma, ställde
hon sig midt på vägen och ropade: stopp! Till
all lycka gick tåget långsamt ocli lyckades
stad-na. — Meu hvems lol kör ni liär? sade gumman.
Vänd strax om! — Men den. som fick vända om,
det. var gumman sjelf.
— Värre var det nära att gå med en annan
gumma på sjelfva julaftonen i skymningen. Hon
gick långs banan och var döf, så att hon icke
hörde tåget komma bakom sig. Det var vid en
krökning at vägen, så att man icke såg henne,
innan det var för sent. Hon skullädes onikuli
och kom mellan hjulen.- Strax derpå lyckades
lokomotivföraren stoppa tåget och sprang ned tör
att taga vard om ilen stackaren, hvilken han
trodde vara krossad i små smulor. ITan glömde,
att ntan Guds vilja faller intet hårstrå ifrån vårt
hufvud. Gumman hade fallit så nätt mellan
hjulen, att hon blott tätt en liten skråma mot
sanden och blödde näsblod. — Si på dein, som köra
öfver folk! sade gumman och kratlade sig upp
igen. — De hade ju kunnat köra ihjäl mig.
Bref under vingen.
T. Ked. tackar lör de goda och välkomna
bidragen samt den utlofvade fortsättningen. Någon
liqvid för lösnummer kommer icke i fråga.
Ililja i Mäntsälä. Jag berättade ju, då vi sist
träffades, om våra syföreningar. Vi ha tänkt
börja nu igen, tnen skola oj sy ät oss sjelfva
utan åt iattiga barn.
Har du redan läst de der tyska böckerna, som
du lånade? Anni och Kauha helsa genom
Aina i Boreå.
Älta! Tack för brefvet till den 25:te. Så snart
jag hinnor, skall jag besvara det, jag har sa
mycket att berätta dig. Kajsmajs och de andra helsa.
Elsa.
JCsthcr i U—borg. Sländan tror, att du skrifver
bättre prcsa än vers. Har hon rätt?
Draba Vern a. Tack 1
.lina Cfeitlin, Tihtts. Edlunds bokhandel har
tillsagt bokhandeln i T:hus att du har rättighet
att derstädes utlå dina nnmror at Sländan.
Uleåborg den 12 Februari 1887.
Till den. hvars namn är uttydningen af
följande charade:
Mitt första fins i ark, mon ej uti bo.
Mitt andra nti lam, men ej uti ko.
Mitt tredje uti ärt, men ej i böna,
Mitt fjerde i anka, men ej i höna. —
Tack för ditt, muntra brel åt hvilket jag
hjertligt gladde mig.
Vet du, i dag hade vi lof ifrån skolan och voro
alla på en utlärd till ett ställe vid Uleåeli. Det
var så roligt. Lärarinnorna voro också med.
Tänk dig, så snällt af dem, att göra sig så
mycket besvär för vår skull. Det var vackert väaer
ooh vi skurrade och skidadc af hjertans lust.
Jag kom ihåg fröken Drifva, då jag tumlade i
snön pä elistranden och tänkte på hur det väl
skulle gå för mig, om jag råkade ut för sådana
svårigheter som non.
Adjö! Många helsningar till dig och Maiju ifrån
Agnes.
U. M. N. Den yngre insekten är rätt väl
lör-sedd med roat, men är tacksam för mera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
