Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 NYA TH0M.SLÄNDAN. N:0 15
tidskrift, som insamlar naturforskarues
berättelser från alla länder och riken.
1. Åskvädren tilltaga.
När man börjat sammanräkna alla de
kända fall, då åskan liar slagit ned under
de senaste 50 åren, har man funnit, att
sådana åskslag inträffa nu oftare än förr,
så att de på en del orter ha fördubblats,
på andra orter tilltagit ända till 4 och 5
gånger mot förut. Några tro, att åskan slår
oftare ned för att skogarna förminskas, der
luftens elektricitet förr fått utladda sig i
trädtopparne, och för att mau nu bygger
högre hus och många höga torn och
skorstenar, hvilka utmana blixten. Andra
förmoda, att de täta åskvädren härröra af
fläckar i solen, som afkyla luften, ty man har
trott sig märka, att solfläckarna tilltaga
under en period af 54 år och så åter
förminskas under nästa 54 år. Och nu äro vi
just i en tid, när solfläckarna visa sig
många och stora.
Derför behöfver ju ingen frukta, som
sätter sig under Guds beskydd, ty utan hans
vilja krökes ej ett hår på vårt hufvud. Men
så försigtig bör man ju vara, att man ej
under åskväder springer häftigt ute på
marken eller söker skygd för regnet under ett
träd. Åskan är nog så välgörande för att
hon rensar luften. Nu har man också i
Finland begynt räkna och beskrifva alla
åskväder på skilda orter för att utröna, om
de äfven hos oss blifvit talrikare än förr.
ü. Regnbågen.
Alla känna den vackra regnbågen, som
vid regn och fuktig luft sträcker sin
sju-färgade båge mot horizonten gentemot den
sjunkande solen. Alla. som läst Naturens
Bok, veta också, att denna granna båge
uppkommer af solstrålarnas färgbrytning i
luf-teus små vattendroppar. Men icke alla veta,
att man stundom, ehuru sällan, ser
regnbågen äfven på den klaraste himmel. Detta
hände sig nyligen i Wien. Det hade regnat
kort förut, men derpå blef himmelen
alldeles klar och djupblå, och likväl fortfor ett
tiut regn att dugga, och så visade sig regn-
bågen alldeles tydligt vid horizonten. Huru
förklarar man detta?
Man förklarar det så, att äfven den
klaraste luft innehåller vattenångor, som kunna
afkylas af en svalare vind, förtätas till små
droppar och falla ned som duggregn. Då
är regnbågen snart till hands. Och när
himlen då är högblå, så mins man huru
våra insjöar i Finland kunna en varm
sommardag vara så förtjusande högblå i
solskenet. De äro ju också vattendroppar, som
blåna i solens återsken.
3. Dagg frän marken.
Daggen uppstiger ur jorden, sade man
alltid förr, och så tro ju många olärda än i
dag. Meu då kommo naturforskarne och
sade: det är icke sant, daggen uppstiger
icke ur jorden, han nedfaller ur luften för
att den varma luftens vattenångor afkylas
om qvällen vid jordytan och fästa sig som
vatteudroppar viel gräset. Så står det att
läsa i alla böcker.
Men nu kommer en engelsk naturforskare
och säger: de olärde ha ändå rätt, daggen
uppstiger ur jorden. Engelsmannen bar
undersökt marken om qvällarne och alltid
fun-uit jordytan litet varmare, än den närmast
liggande luften. Då, säger lian, måste ju
vattenångan stiga nedifrån uppåt och så
förvandlas af deu svalare luften till dagg.
Och om jag mot qvällen stjelper eu kastrull
eller att annat kärl af metall omkull på
gräset, så är gräset derunder om morgonen
mycket vått. Hvarifrån skulle deu daggen
komma, om ej från jorden?
Hvem skall mau tro? Det ser ut, som om
engelsmannen och de o lärde skola få rätt.
Det händer ofta en klar sommarqväll, att
stark dagg faller i gräset, men gatstenarne
äro torra. Lyfter man då upp eu gatsten,
så skall man få se, att han är torr
ofvanpå, men våt uudertill, säger engelsmannen.
4. Klar och mulen himmel.
Det finns helklara dagar och helmulna
dagar, men de flesta dagar oui året äro
halildara, så att eu tid på dagen eller en
del af himlen har moln, en annan icke. Nu
ha två spanske naturforskare försökt uträkna
hvilken tid på dagen är klarast och hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
