- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Tredje Årgången 1887 /
130

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

NYA T ItOLL SLÄNDAN.

N:o 21

Mofltigny har undersökt denua stjernornas
blinkning vid olika väderlek oeh funnit, att
de blinka starkare i vinterköld samt då
bebåda snö eller regn. Starkast blinka de
före långvarig nederbörd eller före storm,
och det har man länge vetat. Det är ock
så egendomligt att man stundom i
stjernornas blinkning kan märka olika
färgskiftningar, såsom grönt, blått och violett. Och
detta beror af luftens fuktighet.

!). Hvaraf åskan uppkommer.

Ja, det veta vi, att åskan uppkommer af
elektriska gnistor, som urladda sig i
molnen. Men naturforskarne äro ej rätt ense
om orsaken hvarför det ena molnet laddas
med elektricitet, det andra icke. Man har
sökt orsaken deri, att en varm och en kall
luftström mötas och den varma hastigt
förtätas. Och då tänker man sig, att
vattendropparnes rifning mot luften framkallar
elektricitet En tysk vid namn Sohnckc
uppställer nu följande förklaring:

Man tänker sig en linie (en s. k. isotherm),
mellan 2,000 och 4,000 meter högt öfver
jordytan, der luftens värme är jemt vid
fryspunkten (0). Under den linien är luften
uppfylld med vattenångor, men öfver linien
ha dessa frusit till isnålar. När då eu
vann luftström hastigt uppstiger nedifrån
och genombryter isothennen, blir der en
rifning af de ännu varma vattendropparna mot
isnålama, och deraf uppstår elektriciteten,
som laddar molnet. Sohncke tror, att de
små, skarpt begränsade strömolnen
(cirrhus-rnoln) bestå af isnålar. Likaså de »gårdar",
som man stundom ser kring solen och
månen.

10. Elektriska ålen.

Han har länge varit känd i Sydamerika,
både i salt och sött vatten. När man
vidrör honom med bara handen, gifver han en
så stark elektrisk stöt, att han dermed kan
döda ett barn eller ett mindre djur.
Fransmannen Boys Reymond har upptäckt, att
denua åls kropp är beströdd med många
elektriska punkter (batterier) och att han kan
urladda en för sig eller alla på en gång.
Det märkvärdigaste är, att ban sjelf är

skyddad mot sina likars elektriska stötar
genom en hud, som icke leder
elektriciteten. Boys Iteymond säger, att den
skarpsinnigaste menniska ej kunnat uppfinna så
sinnrika vapen både till aufall och försvar.

11. Bebodda stjernor.

När vi dagligen se här på jorden huru
Gud icke skapat någonting utan ändamål,
fastän vi ej alltid kunnat uppfatta det så
måste vi ju tänka, att Gud icke skapat så
otaligt många och stora verldsklot i
himlarymden, utan att befolka många bland dem
med lefvande varelser. Men vetenskapen
fordrar bevis, och ingen har ännu varit till
stjernorna för att rätt säkert berätta oss
något om deras invånare. En tysk, herr
Noble, har i en bok samlat allt hvad man
härtills vet i denna dunkla fråga. Det är
icke mycket. Den underbara nya upptäckt,
som kallas spektral-analysen, lär oss, att de
grundämnen, som behöfvas för lefvande
varelser på jorden, återfinnas i solen med dess
planeter och i många stjernor. I
meteorstenar, som nedfallit från verldsrymden, tror
man sig hafva upptäckt kol och lemningar
af förbrända växter. Andra förneka detta,
och säkert vet man intet derom. Men så
mycket tror man sig veta, att på soleu kan
ingen lefvande varelse bo, emedan der är
hettan så stark, att jernet och alla metaller
der finnas upplösta i gasform.

12. En ny stjerna

upptäcktes den 11 Augasti 1Ö85 af två
astronomer samtidigt i nebulosan vid
stjernbilden Andromeda. Ännu qvällen förut den
16 Augusti observerades samma nebulösa,
och då, säger nian, fans denna stjerna
bestämdt icke der. Den nya stjernan lyste i
sin början som en stjerna af 6:te eller 7:de
storleken, men aftog sedan hastigt i glans,
så att hon den 7 Sept räknades blott till
9:de och den 12 Mars 1886 blott till 12:te
storleken. På våren försvann hon utan spår.
Man haun likväl undersöka henne i det s.
k. spektrum och faun i henne vätgas samt
två okända ämnen.

Detta är ju ganska besynnerligt, men har
icke händt första gåugen. Var denna nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1887/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free