Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
STA TltOLLSLÄNDAN.
Kavarellus ach nita. Tar k för vänliga bidrag
Schackgåtan är likväl oriktig tv vcrs-ni bör
innehålla precis lika många stafvelse|- soln
sHiak-brüdet rutor, d. v. s. 04, o.-h denna innehåller
hlott 57, hvarför också liera rntor blifvit toma.
Försök dig på en annan vers. Ottas riiknegåta
ör bra.
J Ilurrah! Din sändning bär spår af att
flockan redan var 11", du hade bestämdt nattmössan
på Men ditt nkrostikon kan dock uied någon
ändring införas.
Till pretiumeranlerne. Följando bref kom
nyligen Sländan tillhanda, och hon kastar ut det som
un krok, i hopp at.t många fiskar måtte nappa.
. . . Det har fallit mig in att bland Sländan»
unga läsare och läsarinnor belt säkort skulle
finnas många, hvilka gerna ville lära sig stenografi.
.Tag liar utgifvit en lärobok i stenografi, som
endast kostar 75 öre 1 m. 10 p Den som vill, kan
lara sig konsten på egen hand genom denna
method De, som önska hjelp vid detta
sjelfstu-ditnn, brukar jag gifva skritt ig undervisning, for
hvilken jag ej begär annan ersättning än jiorlo.
Och deto har visat sig vara ett godt ocb säkert
siitt ior eleven att skaffa sig herravälde öfver
systemet . . .
Carl Keventer, — Vestervik Sverige.
Dott| är ett utmärkt fcilllälle Jör alla dem, som
icke kunna 14 nuuau undervisning, all. lara sij;
framliduns skolspråk. 1’asaa på nil, dou som
sätter värde på en stor lidsbesparing.
X (i. Gud skydde din färd på djupa vatten
och före dig lyckligt hem igen!
Vänner.
Alla. God dag Alta. Helsningar från Kajsa I
mor. Hvad tycker du? Var det icke en mera oge-1
nerad höna, som Kajsa mor visste berätta oni. Jag
tyckte det var mera si och så med hela
hönshi-storien; men sådana äro ju alla Kajsa mors
nyheter .Tag liar något förnuftigare att berätta.
Vet du, att jag blir klasskamrat ined Maiju i
höst? Jag tycker det skall blifva så trefligt att
fö träfla "någon af Sländans goda vänner, och
ännu trefiigare, då vi fö läsa tillsammans. Manne
Maiju vara lika glad som jag, att åter få börja.
Vet du, när jag slutade skolan, var det. som om
jag tör alltid skulle lemnat bakom mig en mycket
lycklig tid. som iddrig mor skulle återkomma.
Men nu för man åter boija liisa riktigt på alvar
och känna, att man helst litet går framåt på
kunskapernas vida fält.
Det är just denna känsla, tror jag, a( att man
ändå alltid gör framsteg oni än hum små, som
gör en så nöjd och glad, då man sitter på
skolbänken, eller hemma vid arbetsbordet. Så
tråkigt att icke du älven kan komma till vår skola.
Då skulle vi bilda en trio af Sländans vänner på
samma klass i samma skola. Men jag hoppas vi
ändå skola träffas. Maiju för väl vara
före-ningsi&nkeu. Farväl till dess Alta oc.h helsa
Maiju så mycket trfin
Viola.
Fronuineranteme^ &ida.
Hon var död.
Morgonen vai lugn och mild och lockade oss
att göra en utlärd till staden J3 . . . s
omgifningar till dou några veret från staden belägna
tjufhulmni. Sitt namn har den erhållit af något
tjufbaad, som i okända tider der haft sitt tillhåll.
Vi bcgålvo oss af, ungefär ett tiotal personer
att inandas den iriska landtluften. Vid
framkomsten till holmen förtöjde vi båtarne vid stranden,
buro våra korgar i land och öfverlemnade oss åt
landtlilvets alla behag. Somliga sträckte sig
makligt i det Iriska gräset, andra gjorde
upptäcktsresor kring holmen, och andra åter uppdukade
den medförda vägkoston under skuggrika tallar.
Hvad det smakade! Efter frukosten vidtogo
förströelser af alla slng. Vi gossar föreslogo att
färdas med båt till det närbelägna Laka-sundet,
för att pröfva vår fisklycka. Gamle herrn och
äldste bror voro med om saken ocli lemnande
fruntimren att roa sig bäst de kunde, foro vi åstad
öfver den spegelblanka fjärden till det angifna
stället. Ankaret tåldes, o Ii inetsnöen utkastades
men det villo ej nappa. Väl en half timme sutto
vi sålunda endast sneglande på hvarandras flöten.
Men i ett un vnr del som om ett hell fiskstim
tagit kosan under s-år båt, och deu ena feta
ab-boreu efter den andra halades upp. Snart voro
vi nöjda och ämnade vända tillbaka tili holmen,
då vi hörde höga rop från en längre bort
belägen udde Vi urskiljde på stranden trenne
fruntimmer, hvilka viftade med armarne och
uppgåf-vo rop om hjelp, Ilastigt rodde vi till stranden
och möttes af en ung flicka som, blek och
förta-rad, blott kunds säga: dit! dit! i det hon vinkade
med handen. Vi gissade snart sammanhanget:
någon hade försvunnit, i vågorna. Hvad skulle
vi göra, sundet var bråddjupt? Äldste bror
stauna-de qvar, vi andra begåfvo oss med klappande
hjertan att söka hjel|). Några minuter derefter
återkommo vi med några karlar, försedda med
nödiga räddningsmedel. Efter tio minuters
draggande ficks den drunknade npp, men alla försök
att återkalla henne till lifvet, voro fruktlösa. Och
den kort derpå anlände läkaren förklarade henne
vara död.
Do tre väninnorna berättade att de voro från
G . . . egendom. Den omkomna var deras
guvernant. Hon var tyska, långt från sitt
ladernas-land, från anförvandter och vänner. Vi
ledsagade de stackars flickorna till deras hem, der
underrättelsen om olyckan fmmkallade en
obeskriflig sorg.
Efter varma tacksägelser tör vårt bistånd
återvändo vi till vår bat ock rodde öfver fill holmen.
Vårt nöje var förstördt och under tystnad
företogs återfärden till staden.
Ivar.
Helüingforo, HufvudrtadabladoU tryckeri, 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
