- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Tredje Årgången 1887 /
183

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 20

ILLüSTRERAii BARNTIDNING. 183

ansigte mot ansigte nie«l vår kejsare ocli
kejsarinna och ännu till på köpet sjunga för dem.
Tycker du icke det är något att minnas, Slända V
— Jo visst! och nu vill jag berätta dig allting
ända från början, om hein vår re^a med alla dess
intryck ocli älventvr. Vi voro rätt många med
om "denna minnesrika förd, men mycket af hvad
jag nu kommer att berätta, upplefde endast två.
(’harmita och jag. Nn skall du få höra.

Denna färd hade varit påtänkt någon tid förut,
men hölls ännu tillsvidare aldeles hemlig.
Ungelär ön vecka förrän vi reste, blef det bestämdt
att det verkligen skulle blifva någonting af och
Charmita och jag kommo nu i sjunde himlen. Du
må tro det blef en brådska, isynnerhet med att
riktigt väl lära sig sångerna, ocli så måste ju
äfven kostymen litet arrangeras om. Man skulle
ju 8tå inför de Kejserliga, och fastän vi nog voro
mycket enkelt klädda, var det dock ett och hvarje,
som fattades och som skulle förfärdigas. Dagen
var ännu ej Ijestiimd, man kunde vänta bud när
som lielst, och då måste man genast vara redo
att resa. Du kan tiinka dig, kära Slända, hum
skyndsamt vi hade. Vi sjöngo och sydde på en
gång, och en lycka var det att vi voro så flitiga,
ty förr än vi Väntat, kom order att resa in till
staden. Det skulle ske följande morgon, men till
vår förskräckelse läste vi, att ångbåten, som vi
skulle fara ined, hade instält sin tur. Hvad skulle
vi nu göra? Det fans blott en utväg, den att resa
med biiutåg; — men då gälde det att stiga tidigt
npp.

Föi-st skulle vi åka 2 mil med h"st och sedan
några inil med bantåg till Helsingfors. Hela
denna ..förberedande kejsarfärd’ var riktigt
munter. Kl. .1 C sutto vi i en skön åbokärra, och det
gick med en sjungande fröjd, nästan för fort
tyckte vi dock. På detta sätt skulle vi ju komma
mycket för tidigt till stationen, och det är högst
tråkigt att vänta. Det är äfven mycket tråkigt
att låta hasten lunka. Vi hittade nu på
ett särdeles angenämt sått att färdas på lands
väg. Hvarje 10:nde eller 15:ude minut stego vi
af vid nilgon vacker äng eller skuggrik
skogsdunge och plockade blommor. Morgonen var "så
herlig, att man riktigt njöt al att sitta på
landsvägen. Soleil hade artigt, uog dragit ett tunt flor
framför sig. tör att icke besvära oss, men spred
dock ljus och glädje öfverallt. Fåglarna voro redan
i full fart med sina sånger, accompagnerade af två
glada flickröster, hvilka ömsom sjöngo, ömsom
skrattade och pratade. En bas brummade äfven i
mycket enformiga tonfall ett ,,ja" eller , nej", då
frågor tidtals haglade öfver honom Det var
skjutsgossen, som annars nog var eu flitig ocli språksam
pojke, men nn visst tyckte att de två ,,fräknarna"
framför honom talade tillräckligt för tre, så att
ban kunde vara tyst tör denna gång.

1 närmare tre timmar åkte vi på detta vis,
pratande, sjungande och skrattande och hade
förtjusande roligt. Sjelfva körde vi naturligtvis. Nära
ett torp mötte vi en flicka på väg till skogen
med sina kor. — „God middag" helsade vi. ,,God

morgon" sade flickan och såg rätt långt efter oss,
ty klockan kunde väl ej vara mer än 7 på
morgonen. Efter ön stund mötte vi en hel nop med
born, de skulle äfven föra sina kor pä bete. —
„Du skall få se att jag säger god afton åt den
der lilla pojken", — sade Charmita. Jag tyckte
att vi nu litet kunde Ingna oss, men hon tyckte
det skulle blifva så trefligt att se gossens
förvånade min. Och så sades det ,,god afton". Hans
min var verkligen så kostlig, att alla brusto ut i
skratt, barnen med.

(Förta.)

Bref under vingen.

Ruth . . . Hurrab lör n:o G! Tack för dina glada
ögon och välkommen i „gallfiriet"!

T. Sländan är hjertligt tacksam för de goda
bidragen och ber att såsom förut fä gästa barnen
nästa år.

E. D. Sländans förlag af insända bidrag iir så
rägadt, att. edra torde få vänta någon tid. Tack
i alla fall för vänligheten.

V— r. Lösningen alldeles riktig. Tack för
versgåtan, som ej var så bekant.

Eh/icls i Borgå. Föreställ dig följande
situation. Mörk alton. En varelse med en
petrole-umflaska i ena handen, en rågad mjöLkkauna i
den andra och en sockerpåse under armen. Halka.
Siiubbel. Fallissement. Mjölkkannan bel, men
knäna i kras. Det. ena efter par dagar sä .,blått
som en älsklings öga". Tack för brefvet! Svarar
snart. Din gumoster,

Jomsviking. Sländan förstod icke om det
insända var skämt eller allvar. Någon täflan om
den ..parnassiska lagern" liar hon aldrig utlyst.

,.-|inn’’. Tack för de goda bidragen och förlåt
att tacksägelsen kommer så sent.

Till II—a.

Jag har godt minne, machère araie. — Vill du
höra en nyhet? Vera ämnar bli läkare!! Har man
hört någonting vådligare? Hon och de andra
medlemmarne blelvo hiskoligt smickrade öfver
liels-ningen och bedja naturligtvis helsa tillbaka. Alma
har skrifvit till mig. Hon mår som perla i guld
och tänker bli student. Märkvärdigt hvad idla
nu vilja flyga högt. Hvad skall det bli at oss
båda? Derpå hinner man ännu tänka, ty vi båda
äro ju de yngsta i bela sällskapet. Adjö! Glöm
nu iuto bort

Paula.

Ellen och Otto St—s. Måntro ni gissa från hvem
hel8ningen kommer. Hennes namn börjar med
mos . . . och slutar med

-ny.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:33:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1887/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free