Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2
ILLUSTRERAD BARNTIDNING.
35
het Figge, min gosse, du vill ju med
tiden bli en rättskaffens man? Vill du icke
det?
— Jo, — sade Figge och såg på sina
stöttar.
— Nåväl, låt då icke blanda bort dig af
falska hedersbegrepp, om du än såge
tusenden följa dem. Känslan för det rätta
och goda har Gud nedlagt i ditt eget
samvete, försvaga den ej genom att blindt följa
andras exempel Sök i stället att inverka
på din klass. Säg åt den kamrat, som
härnäst begår ett fel och förnekar det: jag
ämnar icke angifva dig, men jag ogillar dig.
Och visa först och främst, att du ogillar
ditt eget handlingssätt i dag ocli är beredd
att utstå ditt straff derför. Detta bevisar
långt mera inod, än att krypa bakom
klassens rygg i förlitan på att den icke
sqvall-rar.
Figge var mycket röd och kämpade mot
något som ville upp i halsen. Han smög
sig närmare moster Sara och lade sin arm
kring hennes hals, men sade icke ett ord
Ur hans fuktiga blick uppfångade hon likväl
ett löfte, som lugnade henne och som gjorde
qvällen glad och munter för dem alla tre.
Karo och Lotta.
(Med bild).
Efter danskan.
Karo, är en otacksam, en,
Jag ger dig de allra raraste ben,
Som nånsin en hund fått gnaga,
Och när jag ber dig att bli min häst,
Så sätter du dig som du får det bäst
I vagnen, som du skall draga.
Jag säger dig allt hvad jag hör och ser
Ocli allt hvad roligt i skolan sker,
Och böckerna får du bära.
Och hundra konster har jag dig lärt,
Het är då visst ej för mycket begärdt,
Att du häller mig i ära.
Men nu så löper du hit och dit
Och sticker dig in att göra visit
1 porten hos slagtarns Molla,
Der blir du genast ön otäck hund,
Som skäller med bådo ögon och mun
Och ej kan i styr sig hålla.
Hur ids du löpa med Molla kring?
Hon lär dig bara onyttiga ting
Och är så ondsint och galen.
Här får du ju sitta vid mammas bord,
Och du får höra hvart endaste ord,
När jag skickas ut ur salen.
— Men kära, kan du icke förstå,
Att, om jag än sätter stort pris uppå
Den visdom du på mig lassar,
Så är det dock en stor brist hos dig,
Att du ej är en vov-vov, lik mig,
Med svans och med fyra tassar.
Med all respekt för din mor och far,
Det allra klokaste menskopar,
Så säg mig du, lilla Lotta:
I fall det nu eugång verkligt knep,
Månn’ någon af eder riktigt begrep
Hur man skall bita en råtta?
Säg, kan du spåra en hare opp
Och jaga honom med skall och hopp
Kring backar och snår och dalar?
Och gömmer din pappa under en sten
Åt dig ett dråpeligt, oxeben?
— Om slikt med Molla jag talar.
Tänk, om det vore nu rakt tvärtom,
Så att i skola för hundar du kom
Med Molla till lärarinna!
Måntro deras glada, fyrbenta lag
Dig kunde ersätta en enda dag
Diu tvåbenta lilla väninna?
Förväuad Lotta på Karo ser,
Ilon fattar småningom mer och mer
Den sorg hon råkade vålla.
Ilon ställer dörren på gafvel opp
Och klappar Karo och säger: hopp!
Spring ned nu och helsa på Molla!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
