Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:n 1!)
ILLUSTRERAD BARNTIDNING.
149
tills den fick mig klarvaken. Med ett
förargelsens utrop satte jag mig upp och
förpassade den under bänken.
1 detsamma klef soleil majestätisk upp
bakom bergen. De glittrade med hvita
toppar . . . hvita nattmössor! Upp med dig,
Maffe, har du sett något sådant i alla dina
dar?
Maffe Hög yrvaken upp. — Ä’ det ....
ä’ det eldsvåda? — sporde ban intresserad.
Nej, men det är rarare snöberg, än du
någonsin smakat hos konditorn.
Ah, Slända, det tog på ögonen och det
knep i hjertat ! Snö vid midsommar, midt
bland blommor och grönt gräs! MalTcn greps
af lust att gå ut och suöbollas.
(Forts.).
Hemlös.
Forts, från iörpg. n:r.
Katten låg blödande pä marken ocli
klagade svagt, lita sprang I ill en bäck ej långt
derifrån, hemtade vatten i en näfverstrut och
baddade lians hufvud. Hon bäddade ät
honom i mossan och slet. en bit ur sitt lintyg
till lakan, på det de torra barren i mossan
ej skulle sticka honom. Till sist byggde
hon ett tak deröfver af enrisqvistar med
mossa emellan.
Hon gick ej hein på bela dagen. När
natten kom, och hon stelfrusen och hungrig
måste söka sig tak öfver hufvudet, valde
hon Lottas farstu, hellre än samma tak som
Japliet. Om morgonen, när Lotta kom ut,
såg hon lita sitta nedhukad i en vrå insvept
i ett. gammalt hästtäcke och hackande
tänderna af köld.
— Bevare mig, hvad gör du här? —
utbrast Lotta, och en skymt af medlidande
grep hennes hjerta, när hon såg den skrämda
bedjande blick barnet kastade på henne. —
Kom in, skall du få dig en tår variu mjölk och
en bit bröd. Jag tänker du rymt undan
riset? — Och bon tog lita vid armen och
drog henne in temligen omildt.
I Lottas varma kammare tinade lita
småningom upp, så hou kunde berätta hvad soiu
händt 1 och med detsamma kora hon också
ihåg katten ocli gaf sig ej tid att. äta sin
brödbit, innan hon sprang för att uppsöka
sin vän. Hon fann honom på samma ställe
och i samma ställning. Han skulle aldrig
röra sig mera: ban hade dött under natten.
På Lehtamäki begynte man blifva orolig,
när lita icke kom hem, och frampå
förmiddagen begaf sig Leena att söka henne. Hon
fann henne nära bäcken med ilen döda
Mirka i sin famn, ocli endast de strängaste
hotelser om stryk kunde förmå henne att
återvända hein. Japliet fick stryk af
husbonden för att ban slagit ihjäl husets katt,
men ingen låtsade om hans uppförande mot
lita. Det var alltför vanligt, för att någon
skulle fästa sig vid det.
Så kom åter en tid af svält och aga, af
omöjliga lexor och tungt, kroppsarbete. Hela
verlden var lita likgiltig nu, sedan hon mist
sin enda vän, och Japhets smädelser eller
Lottas hårda näfvar gjorde ännu miudre
intryck på henne än fiirut.
En dag i början af Maj, då snön ännu
låg qvar i smutsiga drifvor och bildade en
hård grå skorpa på midten af vägarne, körde
en släde med två fruntimmer fram till
trappan på Lehtamäki, lita stod i farstun i
bara fötter och trasor på kroppen och
stirrade på de främmande med sitt vanliga
sömnigt likgiltiga utseende. De stego ur och
bådo att få tala med värdinnan.
Ku lång stund stannade de derinne i
kammaren, och slutligen blef lita tillsagd att
komina in- Värdinnan räfsade i hast
hennes tofviga här med den tinnlösa kammen,
Leena band sitt förkläde på henne, ehuru
det nästan släpade i golfvet, och så
knuffades hon in till de främmande.
— Der är främmande, som ha helsningar
till dig frän syster din, — hade värdinnan
sagt, då hon kammade henne, ocli lita hann
knapt se förbluffad ut, innan hon fann sig
ansigte mot ansigte med de resande.
En vänlig blick mötte hennes, och en
vänlig röst frågade: är du lita?
— Jo, — svarade lita och gapade med
oförfalskad nyfikenhet på de främmandes
hattar, handskar och andra underliga ting.
— Vet du, att du har en liten syster,
som blifvit upptagen som eget barn bos ett
herrskap i staden? — frågade det eua
fruntimret vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
