Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 17
illdstiierad barntidning.
151
Men efter ett. är blef ilen lilla bunden
sjuk och dog. L)il kunde kyonet icke
förmås att smaka en bit mera. lian bara
nosade på och slickade hunden och vände om
honom med tassen. När ban ändtligen
förstod att djuret var dödt, reste ban sig med
ett ursinnigt språng, rusade uiot jerngallret
och bet i det, under det hau vildt, piskade
sina sidor med svansen. Ilela dagen
fortsatte ban på detta sätt att rytande storma
omkring i buren, tills ban slutligen lade sig
bredvid sin döda vän och blef stilla.
Menugeriegarn ville taga bort liket, men
lejonet, lät ingen närma sig. Då tänkte man,
att han skulle glömma sin sorg, ifall man
gaf honom en annan hund, men denne slet
han genast i stycken. Sedan fattade
lejonet om sin lilla kamrats döda kropp mod
fram tassarna och låg på det viset i fem
dagar utan att röra sig. På sjette dagen dog
ban.
Leo Tolstoy.
Preaumera>atemes sida,.
Bref under vingen.
Kära Mihigubbe. *) Jag fick en sådan innerlig
lust att skrifva till dig, hvaröfver du visst blir
bra förvånad.
I somras boddo vi pil landet, der fans en gris,
som kallades Nasse. ftasse var en lustig en, mera
tam un andra grisar. Han brukade spatsera,
omkring pA. girdon och anda in i rammen ibland.
En dng voro vi borta nil besök, och när vi
kommo hem, saknade vi Kasse. Det söktes
öfverallt, men ingen Nasse hittades. Slutligen gingo
vi in, och lilla syster gick till vaggan tör att
sofva sin docka, men hvem kan beskrifva hennes
förskräckelse när hon i stället för dockau fann
Nasse i vaggan! ünder en läng stund hördes
blott do hjertiigaste skrattsalvor.
lliir gä menniskorna pä tvä ben, foglarna flyga
i luften och fiskarna simma i vattnet, Här fiiis
flundror och spenat, jernvägar och granit som
svarfvas och mycket annat.
Huru ser du ut? Äro ni runda som plättar
ellor soin gummibollar, ty jng tycker, att ni
bestämdt måste vara runda. En menniska här har
ett hufvud mod en näsa, tvä ögon, två öron och
en mun, derefter en hals, två armar, en kropp
och sist två bon, på hvilka vi gå.
Ditt bref oinottages med öppnn armar, om du
skrifver, men berätta då riktigt hnrn det ser ut
i månen.
Med många helsningar till dig, din gumma, dina
vänner och 1 ränder, tecknar jag mig
underdånigast
Ajna Appelgren.
.Menniska från planeten Jord.
(Julle Agnes. Visat fick jag ditt brol med do
vackra blommorna. Tack för det ooü för
||rofvet i Sländan. Jag skuUo förut, skrifvit, men —
*) Ofvanstående bref har orhålUt pris.
— — Jag skrifver i stället, från P:lmrg ett långt
bref nästa månad. Många helsningar från
Signe L—m.
Till Inna i U—borg. Hu, så ruskigt och
led-saint det, varit, sen du och Iluldi frän Lahtis ha
farit! Svamparna frusit och blommorna små, Al
I-hild och signe här frysa också. Edvin ej fryser,
i skogen han jagar med Ernst och Waari mest
alla dagar. Om snart genom Sländan du
skrifver till mig, från Piburg mod post skall jag svara
dig. Signe L—m
Våra hundar.
Af „KlöfVorb)adot. på S—k".
Fix han är en liten hund,
Trind och rund.
lian är gul ined svarte|- nos,
Aldrig springer ban sin kos.
Liten svans dot har hnu ock,
Kort or h tjock.
Tungan hänger ständigt ut
Ur lians lilla snåla trut
Vakkor lass kan Fixeu ge,
Pussas ine’,
Hitas kan hau ock ibland.
Om man är för hård pä hand.
Leka blott vår Fixe vill,
Aldrig si ill
Kan Son vara en minut,
llänner jonit 1’rån knut till knut.
Fix har ock en god kamrat,
.Vax. soldat,
lian har ej så goda dar,
Som vår lilla Fixe har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
