- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Sjette Årgången 1890 /
30

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

NYA TKOLLSLÅNDAN.

N:o 4

De sm ås sida

Hvad är du för en?

(Med bild.)

Vov vov, rov vov! Hvad är du för en,
Som ej kan bocka, som jag på ben?
Du har ej vett ens att bli förlägen,
Fastän du tapput ditt skinn på vägen.
Säg, liar du regnat från månen neil?
Var go’ och gif mig en smula besked!

. . . . Rmr . . . hvad har du att göra

här?

Att vara argsint och till besvär?

Lilla spanska kungen.

T" ’

^]T^illa Alfonso, som är bara tre år, har
varit mycket sjuk. 1 två dagar trodde
alla, att han skulle dö. Hans mamma,
drottningen, låg på knä vid hans säng och
gret, ocli de små prinsessorna, lians systrar,
greto och allt hoffolket gret. Ty alla höllo
af den lilla kungen och bådo till Gud att
ban skulle få lefva.

Och Gud lät honom lefva. Kanske ban
en dag kan bli en stor och bra kung,
liksom ban nu är en snäll liten gosse.

.... Rrrr . . . skall du göra dig till för

Bebbe,

Så må du akta din breda näbbet
Håll dig på brickan, min gunstig b/ror,
Jag skäller/v- ut dig, förrän du tror.

Vov vov! . . . der står ban så dum och

trygg,

Och reser inte ett borst på rygg.
Han kan just duga att stå på bricka
Och glo på verlden tills benen spricka.
Men jag . . . rrr .... jag är husets vakt.
Ajöl Nu går jag på kissejagt.

«■-"i

En dag var febern borta och han orkade
lyfta sin lilla svaga arm för att lägga den
om sin mammas hals. — Mami/a, hvad jag
tycker om dig! — hviskade han. Och så
bad han att få sina leksaker och låg och
såg på dem med sina matta ögon och
pajade dem med sina små magra händer Och
så frågade ban efter sin lilla ponny och
sade: mamita, i morgon orkar jag nog fara
ut och rida.

Hans mamma kyste honom med lyckliga
tårar i ögonen, hans små systrar dansade af
glädje, och bela det spanska folket tackade Gud.

som återskänkt dem deras älskade lilla kung.

__

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1890/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free