Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
NYA TROLLSLÄNOAN.
N:o 17—18
ingen nickade ju ens. Nil, så fick hon väl sätta
sig då. Der bredvid modren fans ju en
ledig plats. Gumman stötte henne förstulet i
sidan.
— Inte helsar nian här på främmande
folk, inte.
Ilildus ögon blefvo runda af förvåning.
Inte helsa. Det tyckte hon var ohöfligt.
Nu hvisslade tåget igen. Knyck, knyck och
så bar det af.
Ilildu tyckte det var riktigt lifsfarligt och
höll sig stadigt i soffkarmen. — Måntro
tåget kan bli skengalet, mor?
— Ja, nog bar jag läst i tidningar att de
kunna stjelpa omkull och att folk dör och
alltihop, men inte händer så’nt här i landet,
— sade gumman tvärsäkert.
Då var Ilildu lugn. Sak samma hvad
som händer i andra länder bara tåget inte
skenade häremellan och Aho. Och det säg
det nu inte ut alt göra, eftersom det
hvarken slog bakut eller ställde sig på två ben.
Ilildu vågade t. o. 111 släppa lös
soffkarmen och se sig omkring. Kan man tänka
sig, der låg en herre och sof, så ban
snarkade, och en annan rökte pipa ut genom
fönstret. Det var då att inte eu sinul vara
rädd, fastän skogen var sä nära att den
kunnat sopa hufvudet af honom.
Tåget stannade alltemellan, stod några
minuter och så bar det af igen.
Komma vi snart fram, mor?
— Jag vet inte så noga.
Ilildu vågade sig fram till fönstret och
såg lit. Derborta syntes hus vid hus, och
ett kyrktorn reste sig emot den högblå
sommarhimlen. Farten saktades. Man var
framme.
Två par spejande ögon tittade ut genom
Vagnsfönstret. — Hvar i alla dagar håller
Kajsa till? Kom barn, det blir väl bäst
att stiga ur. Kanske iir bon utanför bland
andra väntande.
Der kom iiå«on styrande emot dem i
hatt och parasoll. Det kunde väl aldrig
vara Kajsa? Men hon var det ändå,
eftersom Ilildu i ett nu såg henne komma rakt
fram till modren och kraftigt taga henne i
hand. Några famntag och kyssar kommo
icke i fråga. Endast gumman strök med
afvigsidan af sin grofva hand bort något ■
fuktigt ur ögonvrån.
Man gick upp till skomakarens. Kajsas
man hade nemligen en liten
skomakarverkstad långt nere på Slottsgatan.
— Nej hjertandes! är det der kungens
vagn? — frågade Ilildu med ögon och mun
vidöppna och ifrigt pekande på spårvagnen,
som just for förbi.
— Kungens vagn? — Kajsa skrattade så
hela det runda ansigtet sken. — Nej du, det
iir bara spårvagnen. I morgon dag kan du
för femton penni få åka i den upp till
kyrkan.
Och andra morgonen for Ilildu ganska
riktigt upp till kyrkan i spårvagn iklädd
sin nattvardskläd ning, svarta vantar och ett
par knappkängor, som voro litet breda i tån.
Dem hade svåger skänkt henne; de gingo
ju ändå iute åt annars.
Mor och hon lindé varit en hel vecka i
Åbo. Man hade sett så mycket nytt och
besynnerligt, både „fiskarstran’" och torget
och domkyrkan och observatoriibueken och
ändå, när Kajsa ville hålla systern i sta’n
för att se efter sina två ostyriga pojkar,
så bara gret Ilildu och ville hein med mor.
Der hemma var det ändå belt annat. Der
fick bon mjölka Gullan och mata grisen
och springa barfota ned till ån efter vatten
och göra allting sådant som en menniska
kunde begripa sig på.
Slutligen fick hon sin vilja fram. Hon
reste hein igen. När hon nu satt i kupén
och tänkte på bela resan, tyckte hon
hemfärden var det roligaste af alltsammans.
Itut.li . . .
GnO
Sländans nyheter.
En sjelfständig liren kung är Spaniens
treåriga Alfonso, lian är icke alltför
skicklig i att handtera gaffeln vid måltiderna och
häromdagen lade ban bort det besvärliga
redskapet och begynte äta sin kyckling med
fingrarna.
— Kungar bruka inte äta med fingrarna,
— sade någon till honom.
— Ja, men den här kungen gör det, —
svarade lilla Alfonso och fortsatte lugnt sin
’ måltid på samma sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
