Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
NYA TROLLSLÅNDAN.
N:o 13
Pristäflan.
(Insänd).
En hvardagshistoria.
Klockan slog elfva.
Barnen hade redan hemkommit från
skolan till frukostlofvet och läto sig smörgås
med mjölk väl smaka. Endast skol-bror
dröjde.
Klockan slog 12.
Loftiinraen var slut och smörgåsarna med.
Barnen troppade af till läroverken på nytt,
med hufvudet fullt af tankar pä nästa
timmes uppgifter. Ingen, utom mamma, tänkte
på skol-bror som icke kommit hem till
frukosttimmen.
Klockan slog ett, och gossen syntes ej
hvarken fjärran eller när. Kanske, tänkte
mamma, har lärarinnan låtit de små läsa
alla timmarna med ens och därför kommer
ban snart.
Men han kom icke.
Klockan slog 2. Nu förstod mamma
klarligen hvad som inträffat.
Skol-bror hade „suttit kvar".
Och nu kom han ändtligen.
Röd och svart.
Sv.irta voro röck och mössa och rödt, —
pionrödt, lyste skol-brors ansikte.
— Hvad nu, — sade mamma — har du
suttit kvar, efter att ej ha gått mer än 5
månader i skolan? Dina tre äldre syskon
ha aldrig behöft få detta straff. Är det icke
skam att du skulle "bli den första i familjen?
— Ja, se mannna (det gick mycket
besvärligt och trögt) det var så–-det
var så–-att gossarna blefvo så
törstiga. ––
— Nå, — sporde mamma då
fortsättningen fastnade i halsgropen.
— Ja, och då så tog en af dem muggen
med vatten och hämtade den––
— Och vidare?
— Och så drucko gossarna — och så var
jag så rysligt törstig också–— —
— Ja uaturligtvisl Och vidare?
— Så skulle jag sätta bort muggen —
— Vänta en smula. Hvad sade lärarinnan
härom ?
— Hon var i andra rummet ett ögonblick.
— Och ni passade på detta ögonblick för
att experimentera med mugg och vatten,
bakom hennes rygg?
— Ja, se mamma, vi voro så rysligt
törstiga ––
— Nå, och sedan?
— Ja, si då lärarinnan kom in skulle jag
sätta bort muggen och så skuffade en
kamrat till min arm, och så stjälpte muggen
och vattnet rann på golfvet.
— Jag börjar förstå Du har mot lärarinnans
föreskrift lekt med muggen och spilt
vatten på golfvet? Därför har du suttit kvar.
— Ja, men se mamrna, jag satt icke
ensam; Here andra gossar sutto äfven . . .
— Du satt i hyggligt sällskap menar du.
Jo, ni äro mig ena snygga fåglar! Skäm ut
er, allesamman! Säg mig nu hvilket
föredrager du, efter vunnen erfarenhet, straff
eller lydnad?
— Lydnad, mamma, — sade skol-bror,
ganska förödmjukad.
— Och hör nu en smula på mig, min
gosse. Du ser den litla söta engeln, der
borta på taflan, barnens skyddsängel. Hur
mildt blicka ej haus ögon ned till det goda
barnet huru hjärtligt önskar han icke dess
väl. Men just därför, att lian vill dess
bästa, säger han: den som älskar sitt barn,
sparar icke agan. Och derför förvarar
en-gelen äfven barnkammarens ris Detta skall
du ock sannerligen fä smaka, om du en
annan gång vållar din lärarinna ledsamhet och
förtret.
Den stora smörgås som mamma därefter
serverade den hungrige pilten smakade
honom förträffligt. Och ju mera smörgåsen
altog i omfång, desto mera uppfriskades
humöret
Han berättade tillocluned ett lustigt slut
på historien, hvilket, i motsats till den
föregående redogörelsen, framsades flytande
utan stammande och om tagningar.
— Vet mamma, efter det vi fått vår dom.
skulle flickorna få gå hem, de klädde sig
och gingo ut. Men det roade dem så
mycket att vi sutto kvar, så att de återvände,
öppnade dörren och stälde sig under lustiga
grimaser att skrattande och nigande säga oss
farväl. Just i samma ögonblick kom
lärarinnan in och så fingo de sjefva sitta
kvar hela bulten! Mamma kan aldrig tro,
huru förtretade de voro!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
