Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
53
fram, nedärvda kulturella instinkter, då var det ju
lika naturligt att hans sunda natur... ja då. Det
var stil på detta.
En lördagsafton frågade Töre strax efter sin
tidiga hemkomst:
— Hur mycket pengar ha vi kvar, Louise?
— Räcker fem veckor, kära du.
Dagen hade varit synnerligen otrevlig med
sop-borstar och skyar av sotigt, klibbigt damm vart man
gått fram. Nu var allt frid och helgaftonstystnad
med klara mattor och rena räcken. Louise, som
legat sysslolös på soffan och drömt igenom sin
förmiddag, känt ömheten från förälskelsens första tid
sakta bubbla upp, gick och njöt efter sitt bad.
Håret torrt, skinnet lent. Ut i den tomma gången och
in igen genom den öppna dörren, endast för nöjet
att draga släpet över de grova, dammfria
brysseltrådarna. Hon höll händerna hopknäppta hängande
framför sig, så att ärmspetsarna föllo mjukt över
hudens skära fagerhet, gav sig så god tid, visste att
hon såg bra ut i allt detta himmelsblå och
gräddgula, smög sig skälvande av välbefinnande, trånande
ungt in till Töre. Tänk älskling, hemma hela
morgondagen!
Då mörkret föll på, drevos de som vanligt av ett
rastlöst begär ut dit, där livets röda vin fradgade och
skummade.
Bodarna äro redan stängda. Nedanom Madison
square ligger Broadway dunkel och död. Här och
där draga genom de långa, mörka gatorna musik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
