Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
57
lilla spetsiga gaslågan, tills ögonen blevo vida och
vattniga, slet sig slutligen loss och sade förstrött:
— Det sparar inte många dollars.
De flyttade in i gårdsrummet, värdinnan tog
naturligtvis på sig en förnärmad min, men i allmänhet
väckte saken föga uppmärksamhet. Man var van vid
upp och ned i denna inrättning.
Genom fönstret i det skumma, ruskigt möblerade
rummet skymtade en kvadratfot himmel och en liten
svart gård med en stor glaskupa i mitten, där
hammarslag evigt ljödo. Dörr i dörr låg en läderfabrik
som trots tjocka förhängen spred en frän lukt.
Nå, det var ju tillfälligt, det fick man aldrig
glömma. Louise tog uti våldsamt, hennes starka
självbevarelsedrift kunde tidtals fa henne att spara
gni-digare än någon. Med korgen på de ömma armarna
gick hon för att få varorna billigt ända ned till andra
avenyn, trängdes med de andra kring
badrumskranarna och förekom okammad om förmiddagarna. Då
hon sträckte ut sig på den lätta resårmadrass, som i
det nya landet ej nekas den uslaste, for en ilning av
välbehag genom den trötta kroppen, och hon fick
tårar i ögonen av ömkan med sig själv. Nu måste
befrielsen vara mycket nära. Den som så ödmjukade
sig, den —!
En afton då fru Hultman på en servett dukat
fram de grova tallrikarna och femcentsgafflaraa
knackade det, och den franska sömmerskan steg in, snörd,
högklackad, högbarmad. Hon bar några flaskor och
askar i famnen. Blicken överfor medlidsamt
anord-8—171248. Anger ed-Strandbergs Den nya världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
