Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 ANDRA KAPITLET.
på en halv tums avstånd. Vi vilja ju gärna ge herrn
ett tillfälle att komma sig upp i den sanna konsten,
men vi kan inte ge herrn för lång tid.
Och här står han, Töre, och stirrar på det
slätstrukna, döda eländet.
Nåja. Detta är nu icke hans fel. Han snör in
sin vilda själ och försöker, tills blodet kan spricka
ut genom fingrarna. Men aldrig går det riktigt upp
mot den utpetade sockervaran.
Allvarsamt sagt, målarsynen skulle nog kunna
bortarbetas, om man bara finge tid. Men säg nu
om icke detta är öde: Så fort han är nära att bli
färdig, så nära att han säger till Louise:
— Om två veckor ska du fa se, att jag är inne i
maneret, jag känner att jag gör jätteframsteg, saker
som far mitt bättre jag att vändas i sin grav, ja, så
kommer en stöt och välter om hela lasset. Ena
gången t. ex. upphör firman att finnas till, på ett annat
ställe omgestaltas inom en vecka hela affären,
personalen inskränkes, arbetet tages från Newyork och
Töre fockas.
Och han kommer hem blek och stirrande. Louise
vill aldrig tro det, säger att det är omöjligt,
vanvettigt. Hon är så »idealistisk». Vad han hatar
ordet.
Inte ser han att andra just så där i olämpligaste
ögonblicket fa sina översköljningar.
Nåja. Men svårast är, när han står vid en
skiljoväg och måste avgöra själv. Det olyckliga ligger
uti, att ingen tror på hur fullkomligt omständighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
