Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87 TREDJE KAPITLET.
ett allmänt intryck av röda mattor och glatta
ledstänger ända ned i undeijordsvåningen, där
matsalen låg.
Klockan var ännu ej sju, och några av männen
dröjde i samspråk vid bordet. Det kändes svalt
härnere, fönstren sutto i jämnhöjd med trottoaren, och
när fötter passerade eller kjolar ströko förbi, föll en
skugga in genom rutan. På bordet stodo skålar med
daggfriska frukter, och en mängd små tallrikar
framför Louises kuvert fylldes av vetekakor, ägg, bräckt
skinka, kött och tomater.
Ingen lade märke till henne. Av männens
kulörta skjortor, åtspända med hängslen under vita
linnejackor, kunde hon sluta till att de ämnade sig på
arbete, men ingenting angav av vad slag detta var.
Ytterligt magerlagda, med skarpa, ofta fina ansikten,
böjda näsor, genomborrande svarta ögon och något
hårt om munnarnas smala linje under korta, svarta
mustascher, sådana voro de flesta. Deras sätt ledigt
utan minsta trevande eller tafatthet, litet kort och
avhugget men oberoende. Åtbörder och låter, där
de lätt stödde armbågen mot bordskanten och livligt
rörde de utspärrade fingrarna, hade i sitt självsvåld
något friboret, icke ett spår av detta konstlade,
halv-lyckade, som utmärker den, vilken måst tungt sträva
sig fram till allmänmänsklig frihet. Louise satt tyst
och vaken och lyssnade till deras samtal. De
tankar, som uttrycktes, hade en egendomlig doft av
frihet, och uppfattningen var sydländskt snabb. Vad
det nu gällde, så dömde man djärvt och fritt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>