Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89 TREDJE KAPITLET.
Nu infunno sig damerna med huden glänsande av
frisk ungdomlighet och renlighet. De voro klädda i
tunna morgonrockar, rikt besatta med spetsar, håret
höljdes av något lätt stoff, varunder papiljotter tittade
fram, och på deras vita händer glimmade många
ringar. Louise lade särskilt märke till en lång blondin,
vek som en vidja, något framåtböjd och svept i
fladdrande vitt från huvud till fot. Ingen tycktes ha den
minsta brådska, i lugn lättjefullhet slogo de sig ned
vid det långa smala bordet och serverade sig med
värdig hållning, på ett petigt förfinat sätt. Louise
kände sig klumpig och försagd, där hon satt i sin
tunga yllerock och utan att väcka den minsta
uppmärksamhet.
Man talade smågäspande om hur dagen skulle
tillbringas, med visiter, målning, uppköp m. m.
Litet senare var det rymliga huset indraget i en
virveldans av svindlande brådska, dämpat tramp av
klacklösa, ilande skor, fras och brus av lätta kjolar.
Från ovan till nedan, var man kom eller gick eller
stod, slogo emot en de korta ropen: skynda på,
skynda på. Folk gled utför trappor snabbt som
kammarjunkare på kunglig befallning, alla dörrar smällde,
rullborstar överforo mattorna med dovt ljud,
vattenkranar plaskade, allting fläktade och flämtade för
draget från rummens öppna fönster. De eleganta
damerna städade själva sinä rum, det gick med ett
behag, en fart, ett tillgodogörande av varje ögonblick
och en uträkning, som var oefterhärmlig. När Louise
äntligen slutat sitt värv och med en bok gick in i
12—171248. Anger(d-Strandberg, Dm nya världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
