Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Avresan från hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde visserligen underhålla sig själv, men det
skulle bli förenat med svårighet, och liten utsikt
fanns till hans befordran. Dessutom hade man de
båda andra gossarna och de båda flickorna, som
hastigt växte upp, korteligen, en familj på åtta
personer. Att förvandla en så obetydlig summa i
statspapper skulle vara onyttigt, ty de kunde icke
leva på räntorna därav, och de visste icke, hur de
skulle använda den. Saken begrundades från alla
sidor, men utan framgång, och för varje afton
nedlade de sina huvuden på kudden mer eller mindre
modfällda. De voro redan färdiga att lämna
gården, men visste icke, vart de skulle styra sina steg
och på det sättet fortforo de att vackla en veckas
tid, varefter de blevo omfamnade av sin son Alfred,
som haft mycket brått om att träffa dem. Sedan
första glädjen lagt sig efter sammanträffandet
mellan personer, som varit skilda åt så länge, sade mr
Campbell:
– Jag är ledsen, Alfred, att jag icke kunde
bjuda dina messkamrater på fiske.
– Det är också jag, mina dyra föräldrar, men
vad som är, det är, och vad som ej kan hjälpas,
är ohjälpligt". Vi måste söka draga så stor nytta som
möjligt därav; men var är Henry och mina kusiner?
– De promenera i parken, Alfred. Det är
kanske bäst du går och möter dem. De äro så
ivriga att träffa dig.
– Det är bra, mamma. Må vi undanstöka
dessa omfamningar och kyssande, och sedan skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
