Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Avresan från hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han stött på grund; men det blir ju samma resultat,
om jag lämnar dem åt dig att betala dina skulder
eller åt honom, emedan han kommer att göra upp
för dig, i fall du ej själv kan det Här äro de alltså;
tag vad du behöver och lämna mig resten. Pappa
vet icke, att jag har några pengar, och nu får han
inte veta det, liksom han inte heller får veta, att
du har någon skuld. På detta sätt blir räkningen
uppgjord, och han förblir lika glad som förut.
– Tack, käre bror; du vet icke, vilken tröst
detta blir för mitt hjärta. Nu kan jag se pappa i
ansiktet.
– Jag hoppas det; vi äro icke besvärade av
så ömtåliga känslor ombord, Henry. Jag skulle
hava sagt honom sanningen för länge sedan. Jag
skulle icke kunna uthärda att bära någonting på
mitt samvete. Om denna olycka hade hänt under
den senaste kryssningen, skulle jag varit i samma
belägenhet som du, ty jag hade att betala en
skräddarräkning, lika lång som en fregattvimpel, och
hade ej nog i fickan för att köpa en bit frukost.
Nu är det bäst att gå in igen och vara så glada
som möjligt och muntra upp dem en smula.
Alfreds sprittande lynne bidrog verkligen mycket
till att uppliva allesamman, och efter teet företog
mr Campbell, som förut rådgjort med sin hustru,
att, så snart betjänten lämnat rummet, till fullo
redogöra för de återstående tillgångarna. Han uttalade
sin önskan att under föreliggande svårigheter
delgiva hela familjen frågan och utröna, om de kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
