Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Det första vargtjutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 163 -
- Nej, icke i morgon, ty jag måste följa med er,
sade Martin. Jag kan icke lita på, att ni hittar
vägen, och jag kan icke begiva mig dit varken i
morgon eller övermorgon. Vi måste slakta vår boskap
i morgon, ty numera är det ingen fara för, att det
icke skall hålla sig vintern över, och vi måste spara
på vårt hö.
- Mitt visthus är mycket illa försett, yttrade mrs
Campbell.
– Har ingen fara, mrs Campbell, vi skola snart
skaffa dit något, som skall göra ert kött drygt. I
nästa vecka skall ni få fullt upp med förråd där.
- John, sade mr Campbell, kom ihåg, att du
icke får gå bort utan Martins sällskap.
- Ja, svarade John.
Som allt villebrådet i visthuset blivit uppätet,
fingo de nu hålla till godo med saltat fläsk och
något av den fisk, som blivit inlagd. Den senare
förklarades vara förträfflig.
- Vad heter den där fisken, Martin?
- Det är ett slags sill, svarade Martin, och jag
har hört folk från gamla Europa säga, att de aldrig
smakat bättre eller ens så god fisk som denna.
- Den är också alldeles utmärkt, bekräftade mr
Campbell, och vi skola icke glömma att skaffa oss
ett rundligt förråd därav till nästa vinter, om Gud
låter oss leva till dess.
- Var är ni ifrån, Martin? frågade Henry, då
de på aftonen efter vanan sutto runt omkring
köksbrasan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
