Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Brevet från indiankvinnan - 33. Sockerskörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 358 -
mycket bättre. Men återskaffa honom ämnar jag,
om jag ock måste döda hundra indianer.
- Det är bra, sir, det är bra, om ni blott låter det
bliva den sista utvägen. Kom ihåg, att indianen
traktar efter krut och kulor, men icke efter gossens liv.
Och kom ihåg, att, om vi icke varit så
bekymmers-lösa att fresta honom med åsynen av vad han
värderar så högt, han aldrig skulle hava gjort oss en
sådan ledsamhet.
- Det är sant. Nåväl då, Malachias, det skall
bliva med avseende på allting, såsom ni föreslår.
Samtalet avslutades här. Alfred och alla de, som
voro delaktiga av hemligheten, läto aldrig den minsta
antydan undfalla sig om denna kännedom. Vintern
gick till ända utan något slags störande avbrott.
Innan snön hade försvunnit, var all säden redan tillreds
till sådden. Bräderna hade blivit sågade till slut, och
allt det vete, som icke behövdes till utsäde, hade
blivit målet och fyllt på mjölfat, färdiga att
användas, när helst en ny begäran därom lät höra av sig
från fästningen. Och så ändades den tredje vintern
i Canada.
33. SOCKERSKÖRD.
A pril månad var nu inne, och Malachias och John,
.**. biträdda av Smultronblomman, hade under några
dagar haft mycket bråttom, ty tiden var nu kommen
att tappa lönnträden för beredande av lönnsocker,
och mrs Campbell hade uttryckt den önskan, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
