Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Sockerskörd - 34. Argsinte Ormens budbärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 369 -
- Emedan jag önskade döda det, icke såra
honom, svarade John.
- Det är riktigt, svarade Malachias; ty att såra
en björn är sämre än att lämna honom i fred.
- Ja, Malachias, ni har verkligen gjort en jagare
av gossen, sade mr Campbell. Jag skulle icke
kunnat föreställa mig ett sådant mod och en sådan
själs-närvaro hos en så ung pojke.
John fick av hela sällskapet vackra lovord, vilka
han också förtjänte, och därefter sade Malachias:
Skinnet tillhör naturligtvis John.
- Duger björnen att äta nu? frågade mrs
Campbell.
- Icke just nu, svarade Malachias, ty han har
under vintern förbrukat allt sitt fett; men vi skola skära
ut låren till skinkor, och när de blivit saltade och
rökta tillsammans med det andra köttet, så skall ni
erkänna att en björnskinka i alla fall är en rätt, som
skall falla vilken som helst i smaken. Kom hit,
John, var har ni er kniv? Martin, hjälp till här,
medan mr Campbell och damerna gå hem.
34. ARGSINTE ORMENS BUDBÄRARE.
f T nder första veckan av juni hände det, att
Mala-^ chias, då han var ute i skogen, varseblev en
indian, som kom emot honom. Det var en ung man av
omkring tjugo eller tjugoett års ålder, lång och
spensligt byggd; han var beväpnad med båge, pilar och
tomahawk, men bar ingen bössa. Malachias satt vid
N. C. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>