Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. Mary Percival bortrövas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 408 -
skall icke bliva så kallblodig och lugn, som han bör
vara.
- Åh, det har ingen fara; men jag får nu lov att
gå till mina föräldrar och berätta dem hela
sammanhanget av händelsen. Jag borde kanske även säga
dem, att Percival är vid liv.
- Varför det, sir? invände Malachias. Det skall
endast göra dem mera nedslagna. Det är alldeles
tillräckligt, att de nödgas beklaga miss Percivals
bortförande, utan att de få veta, vilken orsak de hava
att vara ängsliga för gossens skull. Jag skulle endast
säga, att miss Mary blivit bortförd av någon, och
förtiga allt, som rör Unga Utterns tillfångatagande av
oss, och varför vi tagit honom.
- Det är kanske bättre det, sade Alfred. Då
lämnar jag Martin kvar här och rider över till
fästningen efter kapten Sinclair* Skall jag bedja om
några soldater?
- Ja, om det finnes några goda jägare bland
dem, så skola vi hava stor nytta av ett par stycken,
ty vi böra hava en större styrka än indianen, och,
som ni minnes, uppgives den senares styrka utgöra
sex rnan inberäknat hövdingen. Här äro nu ni,
Martin och jag, det gör tre; kapten Sinclair och två
soldater, det blir sex, samt unga Graves och
Me-redith summa åtta. Det är tillräckligt sir; vad
därutöver är, det är icke bra. Mr Henry måste stanna
hemma, sammaledes mr John, emedan han icke
kommer hem förr, än vi äro vår kos. Jag är ledsen
däröver, emedan jag gärna skulle vtelat haVa honom
med mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
