Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Hans Majestät Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Från yfverborne män af ÅAsars dystra ätt,
Hvars mandom verlden har med bergerunor tecknat,
För hvilkas klingor förr så många kinder bleknat,
Då de ett mordiskt svärd i oväns hjerta vätt:;
Från dessa räkna ock de värmer sina anor,
Som in- och utomlands svängt blodbestänkta fanor.
Ny tid, förnyad sed! Saktmodigt fins ett folk,
Som ville förr sitt namn i grannars hjertan rista;
Men att de aldrig nit för nådig Konung mista,
Derom får jag nu nåd att vara deras tolk.
De gläds för roff och rån få bokvett, slöjder lära;
Men dö för öfverhet, blir evigt deras ära.
De bo i skog och mark, der Bälgar pusta nöd,
Der Hamrar pressa svett och Konster fälla tårar.
Der konst med nöd och tvång de hårda bergen sårar,
Der sällan växer säd, som ger tillräckligt bröd:
Dock har naturen gjort att födan än ej) tryter,
När man med möda bröd ur hårda stenar bryter.
Här tecknas dessas hem, här målas deras bo
Ej af Apellis hand, ej af Apollos penna;
Men om en nådig Kung täcks deras öden känna,
Uppväcker det fullvisst i mödan deras ro.
Den nåd, Ers Majestät täcks varimänner visa,
Skall intill verldens slut all efterverld beprisa.
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, tropligtigste
undersåte
Erik Fernow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
