Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Om Värmlands Läge, Namn, Vattendrag och Bergsträckningar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 INLEDNING.
hafva vi landskaper i riket, som äro försedda med flera och
större berg, hvilka af lika grund bordt få samma namn.
Saken är just icke af större vigt, än att hvar kan blifva
vid sin fria mening: dock tycks man icke ega orsak, att gå
ifrån Sturlessons klara ord, sedan han för sin trovärdighet på
andra ställen vunnit ett så allmänt bifall.
Namnet har efter tidernas omskiften och scribenternas olika
talesätt blifvit olika skrifvet; men har dock merendels
bibehållit sig vid sin första stam intill denna dag.
På Svenska har det blifvit skrifvet Vermaland, Varmaland
och Verma af Sturlesson och i Fundin Noregur på 1200-talet.
Varmaland kallas det ock i Sturlog Starfsames Saga och
Verimaland heter det i Hertigarnes Erik och Valdemars häldabyte 1315.
Sedan är i åtskilliga allmänna handlingar, bref och domar
på 14- och 1500-talet skrifvet Värmaland, Värmeland och
Vermeland, hvilka två sista ock merendels brukas än i dag och af
anförda skäl tyckes Värmeland vara rättacst.
På Latin har Saxo Grammaticus, vid samma tid som
Sturlesson, skrifvit Vermia, Vermis, Vermiorum Regulus, Gromer
Vermicus. Adamus Bremensis något förut och Kranzius vid
1500 nämna våra landsmän Väirnilani, V Vormilani och
Vermilani. Hos Ol. Magnus kallas landet Varmorum Regio; men
långt förut 1357 skrefs Vermlandia !?), som mest ännu brukas.
Värmlands Vattendrag.
Sjöar och strömmar eger detta land till den myckenhet,
att en viss Auctor icke hållit för lättare att räkna dem alla
än sanden i hafvet ”); dock kan man få någorlunda redigt
begrepp om dem, när man följer vattendragen från sina första
källor till Venern.
Af de 24 elfvar och floder, som falla i Venern, komma
5 större och 10 mindre antingen ur eller genom Värmland.
Vi märka först de större.
) I EK. Magni och K. Eriks delningsbref på riket. Vermannaland,
Vernamannaland, Väringaland., Väringsko, Varimannia. Vermannia etc.
äro antingen nya uppfinningar eller gissningar. Vermaland, Vermanna och
Ferma, som brukas i Rimkrönikan, tycks vara en Vestgöthadialekt.
?) Vexion. 1. ce. C. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
