Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Om Värmlands Läge, Namn, Vattendrag och Bergsträckningar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS BERGSTRÄCKNINGAR. 17
der icke finnas så stora och vidlyftiga bergsträckningar i
allmänhet.
De s. k. Lappska och Norska fjällar gå allt ifrån Hvita
hafvet i Ryssland i en sträcka af 150 till 200 mils längd och
10, 12 till 15 mils bredd emellan Norge och Sverige till
Värmland !).
Denna bergsträckning, som väl är en af de märkligaste i
verlden, har i nyare tider blifvit bekant under namn af
Säveberget (Sevo Mons som Plinius och Solinus omtala). fast man
har stor anledning tro, att dessa Auctorer icke känt dess läge
i norden längre än vid Bohusländska kusten, om de ens känt
det derstädes ?). Så mycket är dock visst, att invid Göteborg
tager en bergsträckniny sin början ur Vesterhafvet, stryker genom
ön Hisingen, några härader i Göteborgs län till Dahl och
Värmland ”?) och så vidare åt norden, fast våra egna häfdatecknare
ej hafva i äldsta tiden vetat, att kalla den Säfveberget utan
Kjöln och fjällen Kjölerna ’”).
I en så ansenlig bredd till 15 mil på vissa ställen kan
väl ej annat vara, än att dessa fjällar och bergsryggar dela
sig i flera grenar åt båda konungarikena; men det, som
isynnerhet sträcker sig till Värmland, är af följande beskaffenhet:
Från Rutefjäll i Herjeådalarne gå tvenne fjällryggar på
båda sidor om sjön Fämund och Storelfven. Den östra sträcker
sig allt ned till Tranestrand i Dalarne, den vestra går öfver
Vigelfjället i Norge och ändas der nedom Tryssel, då begge
förlora sig i bergs- och skogsryggar och stryka väl in i
Vermland på åtskilliga håll, fast man dock icke kan säga, att dess
gräns följer någon fjällrygg 5).
Likafullt få vi dock hos oss anmärka tvenne serskildta
bergsryggar, af hvilka likväl den östra blir af mindre betydenbet
mot den vestra, ju längre den kommer i söder, och har man
derjemte anmärkt, att Elfdals höjder ehuru vidlyftiga och höga
!) von Linné Flora Alpina och Tunelds geogr.
2) Sådan har alltid varit min tanke härom, hvari jag blifvit mera styrkt
af Herr Prem. Ingen. Marelii ord 1. ce., att Säfvabergen äro ej annat än
hafsbergen och att Atlantican har härtill ej mera grund än namnets likhet såsom
med berget Ida och värt Eda.
3, "Tuneld 1. c.
+) Sturlesson pars 1 p. 184, 636 etc.
5) Prem. Ingen. Marelius Il, c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
