Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet före Olof Trätälja - I. Om landets beskaffenhet före Olof Trätäljas ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 HEDNATIDE-HVARFVET.
Man har velat göra Värmland till ett eget vidlyftigt
konungarike långt före Ingjald IlUrådas tid; men allt, hvad man
hittills anfört till bevis, grundar sig antingen på orimligheter eller
gissningar.
Gissning är, om Vuriner och Marcomenner, dem Tacitus
och flera omtala och man i nyare tider börjat utrusta
härifrån, efter deras namn ega någon likhet med Värmland och
Marken eller Markbygden, som Dahl med en del af Värmland
och Norge fordom blifvit kalladt, förmodligen på samma sätt,
som slättbygden i Upland och Vestmanland än i dag kallas
Rumbolandet, och Värmländingarne äfven skilja sina hemvist åt
under namn af Vester på landet och öster i landet”).
Gissning är, att Sverige denna tid varit deladt i 10
Hundari, och att den delen af Värmland tillhört Tvehunda, som
ligger ösler om Fryken och Norselfven och den vestra delen
till Sexhnnda ?).
Örimligt är, att Värmland utgjort någon del af det fordna
Alfheims rike; ty fastän detta beskrifves hafva legat emellan
tvenne floder: Ruumelf”?) och Götha elf"), och man ville
medgifva, att Götha elf vore den nu s. k. Storelfven; så strider
dock alltsammans mot all historisk sanning. Alfheim var först
bebygdt tre mansåldrar före Olof Trätälja; några år efter Olofs
död gifte sig Upsala Öfver-Konung, Sigurd Ring, med Konung
Gandalfs dotter af Alfheim ”). Lång tid derefter fick Olofs
sonesons soneson, Gudröd Jagtekung, prinsessan Alfhild af
Alfheim till gemål och ännu i Halfdan Svartes tid var Alfheim
till "). Huru kan man då se möjlighet uti, att Trätälja kunnat
för sig finna en obebygd ödemark och namngifva Värmland
midt uti det föregifna Alfheims rike 7 eller 8 mil vester om
1, Man säger ock på Vesterlandet, så snart det kommer an på landet
V. om Klara. Hade Sturlesson skrifvit så, hade vi säkert trott, att detta varit
landets rätta namn i hans tid. Afvenså förhåller sig förmodligen med
Markbygden, som ock nu brukas med Skogsbygden, Slättbygden, Bergsbygden
m. m., hvilka ej äro annat än binamn.
?) Atlantica Cap. VI $. 5. Cancell. R. Lagerbring håller ock detta för
en dikt. S. R. H. p. 309.
3) Detta är Glomman i Norge, som utfaller vid Fredriksstad, så att
Alfheim ej varit af de små rikena, om det börjat vid Klara elf.
+) Sturlesson, Hervora S. etc.
5) Lagerbring 1. ce. p. 147.
") Halfdan dref nägra norska prinsar till Alfheim (Sturl.) och lär namn
och rike gått ut, när Harald Hårfager underkufvade Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>