Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - I. Om landets beskaffenhet vester om Klara elf, och dess styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 HEDNA-TIDEHVARFVET
i en sådan hast taga folk till hela landet? Och man kan
förmoda, att de få undersåter han egde ej bygde sig mycket långt
från hvarandra af fruktan för fiendtliga anfall isynnerhet åt
Klarasidan.
Att Olofs allmoge ej var så mycken eller hans rike så
mäktigt. bevisar nogsamt den omständigheten, att han icke egde
styrka nog att bjuda tvenne öfversittare spetsen, som ville
bortröfva hans dotter, ehuru de lemnade honom så lång
betänketid, att det ej blott spordes till främmande land, utan han ock
fick verklig hjelp derifrån. Man borde ömka den, som i vår
tid gjorde slikt tillbud hos mindre folk än konungar.
Dock fick han efterhand mer och mer tillopp af nya
utflyttningar från Sverige i samma mån, som Ivar Vidfadmes
grymhet tilltog, och ifrån Vestergöthland kom en ny svärm
under en Göthes anförande till så stor myckenhet, att de
upptogo för sig sjelfva ett helt härad invid gränsen af Solöar, dit
Olof anvisade dem. |
Denna Göthe var tvifvelsutan en qvarlefva af gamla
Göthiska konungastammen och Olofs frände. Efter honom blef
häradet kalladt Göthes-härad ?), som sedan ömsom blifvit kalladt
Thjusse, Jusses och Jösses härad ”).
Gillbergs härad skall hafva sitt namn af Olofs hedniska
offerprester. Såsom utestängd från afgudatjensten i Upsala,
ville han inrätta en sådan i sitt eget rike; och orfens läge,
gamla berättelser och många andra omständigheter bestyrka,
att detta skett vid Gillberga. Der var han efter sina förfäders
vis vid Upsala sjelf öfversteprest; men underbetjeningen skall
hafva blifvit kallad Galler eller Gäller, efter de voro snöpta,
och deras boningsplats är derefter nämd Gjälberga ?y eller
kanske Gaulum ?).
1 Pr. Edström 1. c.
”?) Om detta härads namn äro många gissningar. Prosten Hofsten M.S.
säger, att det blifvit kalladt af Jösse, Thjusse, Tjasse, som betyder Varg,
»emedan dess innebyggare som vargar förmådde rifva fiendens gods till sig och
honom med makt föröda». Prosten var sjelf född i Jössehärad; men ehuru dess
innevånare alltid varit ett muntert och hurtigt folk, tycker jag ändå, att denna
derivation mindre hedrar deras stamfäder. Rudbeck menar utan tvifvel med
detta härad Asa hundari i Värmland. Atlant. pars 1 Cap. XIV & 2). Sal.
prosten Traneus uppgaf kort före sin alltför tidiga död i bref till mig en
sannolikare mening, hvilken jag framdeles får anföra.
3) Atlant. pars IL p.p. 397, 8.
1) Hos Sturlesson omtalas Gaulums härad, hvilket vi vidare få anföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
