Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - III. Om innevånarnes beskaffenhet och lefnadssätt i allmänhet - IV. Om höfdingar och andra märkliga män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER ’OLOF TRÄTÄLJA. 517
långliga tider lefvat i hedentro och alla mått väl”). Skulle de
ändra den, kunde de ej förespå sig annat än bistert öde och
hård medfart af gudarne. Härnäst få vi åtminstone till namnet
betrakta dem såsom christna. |
IV. Om höfdingar och andra märkliga män.
Af brist på tillfälle och derför, att landet merendels hade
ständig frid inom sig, vore icke underligt, om få värmländingar
blifvit namnkunniga i detta tidehvarf. Men att hjeltemod från
sjelfva första början ej trutit dem, derpå kan man anföra ett
märkligt exempel.
Det namnkunniga Bråvalla slag stod ej långt efter Olof
Trätäljas ankomst till Värmland ”) emellan Harald Hildetand i
Danmark och Sigurd Ring i Sverige, hvilken erhöll segern.
Denna Sigurd var sjelf en tapper herre och höll sig i slaget
alltid der, det mest gällde. Han hade krigsfolk uppbådadt till
otalig myckenhet både från Norge och Sverige; men ur hela
hopen utvalde han till hofmän, som ständigt skulle vara honom
närmast, mest värmländingar och vestgöthar ?) och dessa
högmodiga herrar, säger en viss Auctor, hade sammansvurit sig
tillhopa i ett sällskap och afskilt sig ifrån den öfriga delen af
krigsfolket "). Man har i behåll namnen på en del af dem och
voro dessa följande: Åke, Evind, Hildir och Häildirs son Hrane,
Sten af Venern, Styr den Starke. Sven den Kullote, Soknar
Sote, Hrokel. Herkia, Rolf den Qvinske, Dag den Tjocke, Fahle
den Göthske, Greck Snare. Saxo Fleitir ”), Gromer af
Värm
1) Sådant svar fingo de norska konungarne, då de gjorde allmogen
föreställning om christendomen.
?) Detta slutar jag deraf, att Saxo Fletir och Olof Fräkne bevistade
samma slag. Canc. R. Lagerbring utsätter Sigurd Rings regering emellan år
700 och 750; men v. Dalin utstakar mera visst årtalet S12 för Bråvalla slag.
Vid detta sista isynnerhet möta omständigheter, som äro svåra att utreda. Får
man göra Saxo Fletir vill Suno Fletter (Lagerbring p. 140), så torde ock
hela Olof Fräknes mågskap hos Trätälja försvinna, och hans svärfader hade
då varit någon yngre k. Olof i Värmland. Sturlesson nämner icke Olofs
dotter och Saco kallar honom icke Tritälja; men jag inlåter mig ej här i
någon tvist.
3) v. Dalins S..R. H. pars 1. Cap. 15. $ 18.
1) Saxo Grammaticus beskrifver dem med sådana ord.
5, Alla omständigheter tyckas intyga, att denna Saxo är densamme som
Olof Trätäljas fosterbroder, såvida Olof är densamme, som lefde i Harald
Hildetands tid. (Se vid. krigen N:o 3.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
