Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER OLOF TRÄTÄLJA. 69
VI. Om märkliga orter.
Vi hafva förut nämt, att landets östra del var bebodd
före Olof Trätäljas hitkomst och att strax derpå vester om
Klara blefvo stora härader !), som kallades Värmland. Således är
intet tvifvel, att icke de flesta än varande hemman invid sjöar
och åar då blifvit upptagna fast med den skillnad, att de sällan
haft mer än en enda åbo intill de senare tider, som vi
framdeles få märka. Men som dessa merendels voro af ringa
betydelse, så gagnar oss föga att känna dem. Oss blifver nog
att anmärka de öfverlefvor, som vittna om ortens tillstånd och
beskaffenhet i detta tidehvarf.
I. Vester om Klara.
I) Näs härad.
Denna orten var bland de första, der Olof började
nedhugga skogen, bränna och upprödja marken. Ortens fruktbarhet
tyckes dertill hafva gifvit anledning här framför vid Tingvalla
och Klara ”). Man har hållit före, att Olof sjelf bott vid
Brobacken, der Sefflebron är uppbygd”), hvilket ock kan bestyrkas
deraf, att på samma backe från Hedenhös årligen varit
marknad hållen om Mormässan under namn af Brobacks eller
Knusesundsmarknad +), som förmodligen tagit sin början i anledning
af någon slags offerfest om hösten till tacksamhet för god
årsväxt och sedan för sin nytta blifvit bibehållen intill nyare tider.
Hjälleskata kungsgård är väl den märkligaste ort här i
häradet både i detta tidehvarf och längre fram. Olof Trätälja
bodde der sjelf den tid, hjeltarne Hjali och Skate ville röfva
hans dotter, och af dessa våghalsar fick gården namn. Ehuru
litet ansedd den nu är, så lär man dock hafva svårt att
framvisa någon annan sådan i hela verlden, som har äran att vara
stamgods för största delen af christenhetens potentater.
1) Att Sturlesson säger stora härader intygar, att de intill denna dag
ega sin fordna vidd och anseende, ty en del isynnerhet äro ganska stora från
14 till 16 mils längd.
2?) Omkring Klara är ej annat än fin sandjord, ganska mager, men näset
hälles af många för så fruktbart som Förland.
3) Fdström M. S.
+, Backen har ock varit kallad Knutsbacken. (Anonym. M. S. 16853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>