Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER OLOF TRÅTÄLJA. 79
emellan byarne; dock är troligt, att det ringa antal af
innebyggare som här varit mått väl och haft sin rikliga utkomst,
isynnerhet om de nyttjat rågsäde i svedjefalljy som dock är
ovisst. Annat rågsäde visste de alldeles icke af”).
Bergs gård synes ostridigt hafva varit detta härads
hedniska höfdingesäte, der också Göthe förmodligen bott, hvadan
Göthesforsen strax der invid fått sitt namn”). Här fattades icke
behaglighet nog till en sådan bostad och ännu fattas icke
minnesmärken, som vittna om dess ålderdom.
Sulvik ’/+ mil vester om Jösseforsen i norra ändan at
Fjolen har utan tvifvel fått namn af Solövik, sedan man från
Sifhälla började segla till Solöar och här satte i land med sina
skutor ?). Ortens läge har gjort, att ifrån hedenhös här varit
marknader hållna vid Korsmessotiden +) och Mormessan ”), som
varit af de ansenligaste i landet, emedan både norrmän och
värmländingar stötte der tillsammans. De stodo emellan
Sulevik och Renkesed, der en källa under namn af Torgeskällan ”)
vid denna tid varit helig hållen, så att både svenskar och
norrmän gjort resor dit till att offra, hvilket förmodligen skett vid
marknadstiderna.
Ättehögar finnas här icke så allmänt som längre in i
landet; dock äro några här och der, såsom på näset, som
bildas af Kjöla elf och sjön Hungen, der så ljuflig plats är till
begrafning, att ingen christen kunde önska honom bättre. På
Skarebols egor öster om sjön från Kjöla är ett stenkummel och
äfven ett sådant !/2 mil söderut på Jernskogsbodas egor. Men
1) Sal. Prosten Mag. Erik Norén var den förste, som här sådde
höstråg ocb det i ännu lefvandes minne. Bönderna logo åt hans därskap. men när
han andra hösten fick nära 50 tunnor efter en, fattade de andra tankar, dem
de ock användt sig till nytta.
2) Man har inbillat sig af namnens likhet, att denna fors blifvit så kallad
af fiskslaget gös; men denna fisk både är och har varit nog rar på det stället.
Om fisk skulle namngifvit forsen, så hade han snarare bordt heta Laxforsen.
Det synes ej heller skäligt, att dumma gösar skola hafva namngifvit ett härad,
som egt det qvickaste folket.
3) Kan ock hända, att man namngifvit stället efter drottning Sölfva, då
hon här första gången steg till sjös att resa till Olof.
1) Palmsk. M. S.
5) Gyllen. Diar. Jösse härads Domböcker m. m.
s) Prosten Hofsten kallar henne Thor Guds källa, som ej så illa passar
in med berättelsen om Gillberga tempel. Eljes nämner ock bemälte prost ett
Thor Gudsrud i Köla, nu Torgesrud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
