Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - II. Om folkets omvändelse till christendomen - III. Om folkets tillstånd och landets beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE DIGERDÖDEN. 1i3
högsta herrskaper efter den tidens tänkesätt gjorde till andliga
och heliga bruk. Den känner ej allmogen rätt, som ej
begriper, hvilka starka intryck sådana efterdömen göra på både
kroppens och själens vägnar. Så gaf hertig Birger 1220’till
syslrarna i Riseberga allt laxfisket i Värmland”), hvilket dock
sedan blef deladt på flera kloster. Lagmannen, Holdo Strahle
och hans fru skänkte 1268 ej mindre än 11 gods till samma
kloster: Sommarstad 2, HIjorsberg, Skanem, Vall, Kalfsvall,
Hammar, Arnön, Näs. LDLTythervik och Risäter. På
1320talet gaf fru Helena Pädersdotter hela Rudaskogen, som icke
långt deretter blef en hel kyrkosocken, till nämda Riseberga.
1349 fick Nydala kloster rättigheter till notdrägt i Hovilda å
i Värmland; flera smärre skänker både tili detta och flera
kloster att förbigå, hvilket allt gjorde, att munkpresterna nu på
sitt sätt voro ansedda som ett slags halfgudar, isynnerhet innan
de ännu hunnit lära skämma sina egna saker till den grad,
som sedan dels af dumhet dels af snålhet efterhand skedde, och
hvilket vi skola finna i nästa tidehvarf.
TI. Om folkets tillstånd och landets beskaffenhet.
I stället för att de få men vidlyftiga hemman i landet
förut nästan omedelbart tillhörde bönderna, hvilka deraf utgjorde
liten eller snart ingen skatt till kronan och deremot fingo sitta
j frid ostörda ”?), så har i detta tidehvarf genom Helge Ands
Holms beslut kongliga begåfningar, köp, skattevrak, krig eller
andra tillfälligheter en stor del blifvit krono-, kyrko- eller
herregods och flera bönder lagda derunder. På Näset”) och
deromkring är väl troligt, att mänga sätesgårdar för adliga slägter
varit allt ifrån Olof Trätäljas tid; men i de öfriga orter tycks
det icke hafva så förhållit sig.
Således hafva vi spår till, att folkungarne hafva haft många
och ansenliga gods i landet), och Ribbingeslägten, som i detta
’) Om detta och mycket mer, som framdeles förekommer, har Herr Camr.
Fryxell gjort utdrag ur Originalbrefven i Riksarchivo, hvilket allt blifvit
lemnadt till Archivwm Vernu.
2) Botin, Lagerbring p. 372, 375 och flera.
3) Prost. Edströms M. S. a
1) I ett gammalt fragment, som Herr Cancell. R. Lugerbring anfört i
Diss. om Helge Ands Holms beslut, nämnes en egoskillnad emellan Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
