Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - V. Om krig i detta tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
lorade namn, men förmodligen förstås dermed hela det gamla
Värmland vester om Klara, emedan han påstod gränsskillnaden
från Götha elf uppför Venern till Värmland och så vidare de
bygder, som ligga vesterut derifrån, (neml. vester från Klara,
som hos Sturlesson på flera ställen synes hafva namn af Götha
elf) med alla de marker och skoyar, som höra dertill.
Magnus for med en krigshär in på Dahl och huserade der
illa, bygde en skans i Venern, der han lemnade 300 man qvar
och for hem. Men dessa blefvo utdrifna af konung Inge och
dermed stannade kriget inom Dahls gränser för den gången.
Men Magnus samlade nya krafter på 3 års tid och kom
1096 i sjön Stora Lee med sin flotta. Här seglade han upp
i Foxen och gjorde en landstigning ovisst på hvad ställe; men
de svenska voro honom strax till mötes och lemnade honom
ingen tid att länge få fägna sig af sina eröfringar, emedan han
vardt drifven på flykten glad att få intaga Norge, dit han till
Otted hade högst 3 mil.
Han hvilade icke länge, förrän han kom åter med större
makt till Dahl förmodligen den del, som ligger på näset emellan
Lelången och Stora Lee, som måste gifva sig under honom, och
derpå seglade han genom Smougesunden åter upp i Foxerna. Den
gången var lyckan honom mera blid, så att han oförvarandes
öfverföll kon. Inge och gjorde honom så mycken skada, att
han måste taga till flykten ’). Derpå började de båda önska
fred och blef ställe till förlikning utsedt i Konghall. Konung
Erik Ejegod i Danmark blef medlare och kom man öfverens,
att "hvardera skulle behålla sitt land, ersätta kostnad och skada
inbördes och till mera vänskaps stadfäste fick norska konungen
den svenska prinsessan Margaretha Fridkulla till gemål". Detta
skedde år 1099 ?”).
3. Björkebenekriget vid II7O etc.
Vid 70 år derefter yppades ett krig i Norge, af hvilket,
ehuru det var att anse derstädes såsom inbördes, Värmland
åtminstone vid norska gränsen icke dess mindre hade mycken
1) Id. 1. ce. Nu är troligt, att Buresas slott varit en tillflykt för de
svenska; men kanske kon. Magnus drifvit dem derifrån.
?) Vilde ad Puffend p. 506. Men eljes utsätta andra årtalet 1100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
