Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - III. Om religionen och gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
Ej må ungkarl gifva en flicka knif eller knappnålar; ty
de sticka sönder kärleken.
En flicka må ej se sig i spegeln, sedan nermörkt är, eller
vid ljus, att ej förlora manfolkstycket.
Bruden skall laga att hon först får se brudgummen, så
får hon husbondekastet.
Hon skall under vigseln för samma orsak sätta sin fot
framför hans.
Äfven för samma skäl skall hon laga, att hon sätter sig
först ned i brudstolen.
För samma orsak skall hon liksom af våda släppa skon
af foten eller näsduken eller något annat på goltvet, som
brudgummen af höflighet bugar sig att hjelpa till rätta. Hans öde
blir att kröka rygg under hela äktenskapet.
Bruden skall stå brudgnmmen nära, att ingen framdeles
må tränga sig dem emellan.
De hålla i kyrkan ett band eller kläde emellan sig, att
de må bli ensamma tillhopa.
Begge böra hafva pengar i skorna, att mynt må aldrig
tryta.
Den som under vigseln lutar från den andra, dör först;
äfvenså den, som ser bäst ut.
Bruden skall taga med så många fingrar på bara kroppen,
under det hon sitter i brudstolen, som hon vill hafva många barn.
Att hon må få lätt barnsäng, skall hon vid hemkomsten
från kyrkan till venster spänna ifrån bukgjorden om hon ridit,
men fimmelstången om hon åkt.
Att bruden må bli god mjölkko, möter hennes moder
henne på gården, då hon kommer ur kyrkan, med ett
mjöikglas att utdricka.
Till mat på första barnsängen skall hon förse sig med en
kaka och en ost, som hon har hos sig liggande i brudsängen.
2. Om barn.
När barn äro nyss födda, lägges en bok under deras
hufvud, att de må bli nimme till att läsa.
När de första gången lögas, lägges penningar i vattnet,
att de må bli rika. En pung med penningar uti sys ock kring
halsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
