Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
+ Longerydh (Långserud) redkyrka !) under Gillberga skall
näst moderkyrkan vara den äldsta i pastoratet, hvilket landets
beskaffenhet och gårdarnes ljufva läge invid sjöstränderna
bevisar, jemte de berättelser derom äro. Hit hörde ej så mycket
folk som i senare tider, sedan 2 andra kyrkor blifvit
förstörda. Messa hölls två helgdagar å rad och hölls upp i två
andra.
T Lönskogs Capell?) 17/4 mil N.V. från Långserud har
varit litet och bygdt af trä. Utom en del af Sillerud hörde
ordentligen hit: Hellesby, Fjälls, Tönneby, Lofteruds, Rolfsby och
Lönskogs hemman. Vid reformationstiden har detta såsom
onödigt blifvit ödelagdt ?). |
1 Åsneskog eller Åsenskogs capell hade en stor kyrka och
kyrkogård i jemförelse, hvilket allt stod qvar 1643 ’); men då
hade hon länge varit ett öde hus af orsak, att en menniska
under gudstjensten der blifvit ihjelslagen, hvilket lär hafva skett
1 påfviska tiden, emedan hon ej nämnes i k. Gustafs testamente.
+ +
sk
2. Stafuenäs (Stafnäs) moderkyrka var bygd af sten dock
ganska liten, ehuru pastoratet var ett af de stora, emedan
någon del af Sillerud och Brunskog låg härtill. På väggarne
hade hon högt upp några hål eller gluggar !/2 aln långa och
"/+ aln breda, som tjenade till fenster; men ljuset blef ganska
litet och måste man ständigt betjena sig af vaxljus i stora
jernlyktor, af hvilka 2 ännu blifvit förvarade. Kyrkoherrarna,
hvilka utom denna haft 4 andra kyrkor under sig, skola alltid
hafva bott här ”).
1 RBedkyrka kallades en sådan kyrka, som var bygd så inuti skogen,
att man måste rida dit. De kallades ock stundom Reskyrkor, emedan de voro
bygda af upprest timmer, men svara för ofrigt ungefär emot våra nu varande
annexer.
?) I vår tid kallas Capell en kyrka, som måste deltagda i bygnad med
moderkyrkan, men om någon skilnad derutinnan gjordes på Redkyrka och
Capell i påfvedömet är mig obekant.
> Derför nämnes det ej i k. Gustafs testamente. Platsen på en höjd
inom Lönskogs egor öfverväxt med skog hålles än i dag i stor helgd ; inhägnad
och fridlyst.
”) Gyllenii Diar. M. 8.
5) Rhyzelit Verm. Eccles. M. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
