- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
180

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180 PÅFVISKA TIDEHVARFVET

af digerdöden. Ty fast man icke kan förmoda, att folket då
just så dödt ut i alla närgränsande socknar, att de behöft låta
sina egna kyrkor stå öde och söka hit, har dock nöden någon
tid dritvit dem dertill af brist på prester, som ej lär hafva stått
så lätt att få igen, sedan 466 dödt i pesten endast inom Skara
stift”), hvarvid dock förmodligen inbegripes sådana munkar,
som på vissa orter förrättade messan.

Hit hade folket från Jösse och Grums härader, Kill och
Gillberga närmast att stöta tillsammans på ett ställe och det är
troligt, att någon i nejden qvarlefvande kyrkoherre utvalt denna
kyrka till en allmän mötesplats på villkorlig tid för flera socknar
att tilldela folket nattvarden, låta dem offra för sina sjuka och
christna deras barn. Derför har ock strax efter digerdöden
utan tvifvel genom frivilligt sammanskott en altartaflu här blifvit
invigd med årtalet 1353, som till våra tider blifvit behållen?).
Kyrkan var för öfrigt bygd af trä och efter tidens vis liten.

Strands gård var redan märklig i förra tidehvarfvet, då
Gillis Bonde bodde der 1225. Efter digerdöden var Varme
Bonde dess innehafvare; ovisst om dessa äro stamfäder för
Rahm-slägten, som till slut egde gården ?”). Eljes bodde
Hakeslägten också i Vermskog ?).

" Svanskogs redkyrka räknades nu till Gillbergs härad och
kanske till Stafnäs pastorat; men jag har om henne ingen
annan underrättelse, än att hon var till, liten och bygd af trä.

2. Jusses (Göthes) härad.

3. Arffvika moderkyrka har, så fort hon efter digerdöden
kom i bruk, någon tid blifvit nyttjad af hela pastoratet, som
alllid varit stort och större än nu, emedan i senare tider 5 hemman
blifvit härifrån lagda under Stafnäs. Utom Arvika gård cgde

’) Ehyzelli Episc. pars 1 p. 174.

?) Herr Commin. Fribergs berättelse.

?) Upprorsstiftaren Torsten Ingelsson (Rahm) skref sig till Strand på
1430-talet och efter honom hans son Salomon Torstensson och hans son
Torsten Salomonsson vid reformationen.

") Men om hans son Jösse Hanisson är dess stamfader, så är ej olikt,
att slägten efter hans fall gatt ur sitt frälse på någon tid. Jöns Hanssons son
(se sid. 163 not !) var Hans Jönsson, hans son Erik Hansson, hans son
Jöns Eriksson, hvilken lefde i k. Gustafs tid. Alla 4 säges hafva vant i
krigstjenst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free