- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
187

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EFETR DIGERDÖDEN. 187

forna dagar, nekar icke, att ju härtill fordrats lång tid. Denna
sista kyrka stod qvar till reformationen. En processions-fana,
sådan som brukats vid helgedomars bärande kring åkrar och
ängar i påfviska tiden, är här ännu qvar och den enda mig
veterligt i Värmland.

Bergja är af de äldsta och stamby för flera hemman å
båda sidor om Fryken. Det blef slutligen ett Bagge-gods.

” Frijksene (Fryksände) redkyrka af trä. Denna ortens vidd
och folkrikhet har alltid ifrån christendomens början gjort kyrka
här nödvändig, hvilket ock lär så hafva varit, emedan hon 3
gånger blifvit flyttad och vid hvarje gång af ålder obrukbar ?).
Först stod hon invid Frykens norra ända, der Thorsby elf
infaller, på Thorsby egor; derifrån flyttades hon ett stycke i N.O.
upp till en hög kulle på Prestbohls ezor och stod qvar till
nästa tidehvarf. Ett litet altare i form af ctt skåp är här
aminnelse efter påfvedörnet, men påskriften ändrad.

Bada, Torsby och Västanviks gårdar hafva af ålder varit
stora hemman och halt rika bönder.

Skansbron behåller namnet efter något krig i fordna dagar
och ligger invid Råumsberget; men om dess öde har jag
hittills ej haft tillfälle att få någon kunskap.

I Vitsands capell på Åstebys egor och en udde, som än
kallas kyrkoudden i sjön Brogden 2!/2 mil N.O. fran Fryken.
Tomtningen, som än synes, utvisar, att det var litet, och ’lär
det vid reformationen hafva blifvit ödelagdt.

4. Elffuedalen (Elfdals härad)

6. Feke-häredt (Hökeshara) moderkyrka. Det är förr
nämdt, att Elfdals härad blef i digerdöden ganska mycket
medtaget och isynnerhet dess sydligaste och mellersta delar.
Etfterhand har dock folket ökat sig till så stor mängd, att de
behöft kyrkor; men om den berättelsen eger grund, alt denna
kyrka, innan hon åter kom i bruk, var så omgifven af skog,
att man knappt kunde komma intill henne ”), så lär hon icke
på lång tid hafva varit moderkyrka; men man är dock oviss,
antingen kyrkoherrarna bott i Ny eller Råda, fast det förra

1. Herr magister Gust. Carlström.
?) Det säges att hon blifvit sålunda upptäckt, att en skytt sköt en pil
efter en tjäder, men pilen fastnade i taket, som var öfvertäckt med mossa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free