Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EFTER DIGERDÖDEN. 191
utrymme var större. Härifrån gick en pilgrimsväg till
Gladevall.
+ Östervallskog redkyrka af trä kallas ock i gamla
handlingar Öslevatna, men har sitt namn af sjön Östen, som stöter
härintill och heter rätt Östvallskog.
" Tingsmark redkyrka är således orätt skrifven i k. Gustafs
testamente, men bör heta Töcksmark af sjön Töcken härinvid.
Hon var af trä.
+ Fogleviik redkyrka låg närmast till norska gränsen vester
om stora Lee och var för öfrigt af lika beskaffenhet med de
förra.
Således hade de tvenne Curati i Holmedal under sig 8
kyrkor och tvifvelsutan gårdar och inkomster derefter; men
man kan väl tänka, att de såväl som andra icke kunnat ofta
sjelf bestrida sin syssla vid alla, utan att hafva munkar till
hjelp, hvilka förmodligen infunnit sig både från Norge och
Sverige. Detta härad har dock merendels legat bakom ljuset
och der nödgas jag för denna gången det till större delen lemna.
De 2 följande kyrkosocknarne lära aldrig hafva varit med
Normarks-pastoraten förenade.
+ Hjerneskog redkyrka af trä. Om denna och den
följande är hos allmogen en besynnerlig berättelse, huru de blifvit
bygda under den tid Sverige och Norge voro tillsammans under
en konung, och att folket häromkring förut gingo till Edaskog
(Medskogs) kyrka i Norge. Men sättet, huru det skett, smakar
af skrock 1) och dessutom synas båda dessa kyrkor vara bygda
före drottning Margarethas tid eller innan Calmaruntonen skedde.
Denna kyrka stod nu vid hemmanet Stommen, var liten, trång
och mörk.
1) Emedan Edskogs kyrka dels blef för trång, dels ock vägen dit var
ganska lång, skola de hafva beslutit att lemna åt ödet, hvar de skulle få sig
beqvämare kyrkoplatser. De uppfyllde derför 2:ne urgräfda stockar den ena
med skillingar (norska styfrar) och den andra med hästskor. Dessa släpte de
i vattendraget, som ur Norge går häråt, med föresats att bygga kyrkor, der de
stannade. Den med skillingar skall hafva stannat vid Klefvenesundet och der
bygdes Skiltingmark, den andra flöt längre till Stommen och der uppfördes
Jernskogs kyrka. Man får tro så mycket man vill och tål. Mig synes mera
troligt, att denna socken har namn, såsom hon ock ofta skrifves, af skiljemark
och den andra har sitt namn af jern, som der kunnat finnas. Åtminstone har
den socken nog af de tecken, som utvisa jernmalm, fastän jag ännu icke haft
tillfälle att söka derefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
