Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 195.
den vid By och har legat på en hög backe vid landsvägen till
Dahl med flera herrgårdar omkring sig. Hon var bygd af
sten och dörren tagen från ett slott eller s. k. kungshus !) icke
långt härifrån, hvarom är taladt sid. 70.
Hammars gods härstädes tillika med Gardö vid Nytjer
(ett förloradt namn) gaf lagman Gustaf Tunasson 1350 till
Rackaby kloster för sin fosterdotters, jungfru Catharina, inträde
eller för det han i sin tanke var lycklig att få liksom lefvande
begrafva henne. Åtminstone tror jag, att vår tids flickor icke
skulle med fägnad låta inmura sig i kloster. År 1423 anslogs
gården Medhilby härstädes tillika med 2 andra i Botilsäter och
Huggcnäs till kyrkor och fattigt folk i Värmland.
+ Ny redkyrka har otvifvelaktigt fått sitt namn i anseende
till någon af de andra kyrkorna efter digerdöden. Kan ock
hända, att hon isynnerhet blifvit bygd de sjöfarande till
tjenst, emedan hon ej ligger mera än !/+ mil från de 2 säkra
hammnarne: Hästholmarne och Stavika ”). Kyrkan var af trä,
liten, men tillräcklig till sitt ämne.
År 1518 köptes under biskopsstolen i Skara godsen
Ramstad, Tostaryd och Ramfred i Ny socken; men deras förlossare
lefde och biskoparne fingo ej begagna sig af dem mera än
9 år.
+ Huggenäs redkyrka af trä skall hafva fått sitt namn af
ett besynnerligt tillfälle, nemligen att der stått ett fältslag emellan
svenska och norska, då de senare hoptals skola blifvit
nedhuygna och så stort byte af dem taget, att kyrkan deraf blifvit
bygd på samma sätt som Danmarks vid Upsala ”). Detta kan
väl vara sant, men icke gifver historien anledning till hvad tid
det skall hafva skett, om icke i Björkebene- eller
Ribbungekrigen.
Gårdarna Hög och Uyglusäter pantsatte lagmannen i
Värend, Magnus Carlsson, 1350 till abedissan i Vreta emot 100
markers penningar för sin systerdotters, Ingeborg, begrafning
1) Rhyzel. Verm. Eccles. M. S.
> (Rhyecel. 1. ce" Det står dock derhän, om de forna Niäsboar varit så
barmhertiga emot de få seglande vid den tid Ny Kyrka uppfördes, innan
Göteborg, Venersborg, Carlstad, Filipstad och betydlig bergslagsrörelse ännu voro
till. Jag vågade icke gå i borgen för slikt kärleksverk hos våra samtida.
3) Id. 1. c.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
