Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 201
näsets namn äfven intygar, der kaniker haft fiske, hvilka bott
här; ty det ser ej troligt ut, att kaniker i Skara eller
annorstädes skulle bry sig om att ega några få notkast så långt
ifrån sig ?).
Det namnkunniga Tingvalla har undergått det öde, att
man föga "vet derom i äldre tider än gissningar. Således är
äfven ovisst, antingen dess kyrka var bygd af sten eller trä.
Tingvalla Ö har efterhand blifvit bebodd af fiskare, af
hvilkas hemman man har namnen qvar, sedan de blifvit
inlagda under Carlstad. De kallades Tingvalla, Långö och
Tormstad. Sjelfva hufvudgården allt ifrån hedendomen hette
Tingvalla, emedan der höllos årliga ting och vapensyner, och är
ganska troligt, att der alltid varit någon betydlig byggnad,
emedan man här icke allenast borde vara färdig att emottaga
konungen utan ock årligen skulle hysa Skara biskop eller några
kaniker och andra preiater derifrån. Denna gård låg på en
hög backe, så att den åt S. och V. hade hela ön och än
vidare i utsigt.
Man finner att vid Permessotiden har här varit stora
samlingar af herrskaper och allmoge, då här varit någon slags
marknad, den äfven vestgöthar med sina skutor kunnat besöka”).
Således har orten varit en namnkunnig marknadsplats, men
ingen anledning gifves till, att der varit stad, så länge han
enskildt hette Tingvalla.
Den andra marknadstiden härstädes har blifvit kallad
Fastingen deraf, att den hölls midt i fastan, hvarför ock i lagen
finnes stadgadt, att årliga landsting och räfster skulle hållas af
konungen på Tingvalla Måndagen efter Midfasto Synnodag)”?),
fast konungen lär sällan sjelf hafva kommit, då likväl biskopen
i Skara och 2 riksråd borde töreträda hans ställe.
1) Pr. Edström och Hofsten. Man har ej kunnat finna flera påfviska
kyrkoherrar här än dessa:
Nicolaus de Thingvaldum, tillika prost, 1352.
Sven Grotte kom till Fryksdalen vid 1430.
Sixten Lindormsson 1431 blef prost efter Grotten och lefde 1444.
2?) Men dessutom hade de till samma ämnu PViäse och Ölme härads samt
Farnums hamnar, hvarom framdeles.
3) L. L. K. B. C. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
