Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 205
Smalanda har varit ett hemman härstädes i detta
tidehvarf, hvars namn sedermera alldeles försvunnit ?).
Godset Val (Vall) härstädes gaf Hemming Hemmingsson
1252 i byte till Riseberga kloster emot Nynäs i Kihls socken.
Sommarstad egde klostret förut, 2 gårdar, fast der ock i vestra
Sund bodde Kaje-slägten och 1403 fick klostret ännu S.
Räfverud, hvilket det tillbytte sig af Björn Joarsson, som i
vederlag fick halfva vestra Burvik (Bjurvik), halfva Edith och hela
Näsit, som ock då lågo i Visnum. År 1511 i Skara utgaf
höfvitsmannen på Örebro, Erik Abrahamsson Lejonhufvud, ett
dombref för Mariefreds kloster på 3 gods i Värmland: Löfön
i Visnum, Hesegården och Feret i Vadsbo, hvilka gårdar välb.
Erik Halfvardsson honom fråntagit.
T Ljusås capell 1 mil N.V. från Visnum skall hafva
varit bygdt på en ås eller höjd invid Vikegårdarne, för hvilkas
skull det skall hafva varit anlagdt kanske ock, som det
berättas, för herrskapet i Riddaregården, och förmodligen har
det skett i denna tiden, då det kunde uppvaktas af oförtrutna
munkar; ty det får jag svårligen i min tro, att en maklig prest
vid kyrkan räknat mödan värdt att resa hit ned höst och vår
i oländig väg att hålla messa. Men, som sagdt är, munkarne
voro då för tiden goda adjuncter.
+ Rodskoga redkyrka till Visnum af trä tyckes sannolikt
vara bygd efter digerdöden, emedan en allmän berättelse är,
att bönderna i Råda hade härstädes sina säter eller fäbodar,
hvadan ock det blef kalladt Rådaskog eller Rudskoga; dock
voro i nejden omkring åtskilliga smärre och större hemman
upptagna med Riseberga klosters tillstånd, hvilka hörde till
Visnums kyrka, äfven ock till Sunds kyrka på andra sidan
Lethbron, såvidt den nu var till”).
Biskop Siggo i Skara skref 1431 ett bref om Rudskoga
kyrka, som tycks intyga, att hon än då var ny och behöfde
anlita andra om hjelp till sin uppkomst. Det utlofvade "40
dagars förlåtelse för alla synder åt dem, som med andakt och
ånger flitigt besökte kyrkan, isynnerhet Marie födelsedag eller
eljes der hörde messan; som gingo under böners läsande
om
1) M. L. Vallin har gifvit mig ett originalbref derom af 1454, då
går
den råkat i lägervall.
2) Hon kallas nu Nysund och är flyttad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
