Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 207
dessutom vackert såsom: i Visnums socken: prestgården, Torpen
Dammen, Gräsåsen och Sälsjöskog med Åflångs- och
Deflångsängarne; i Kihlen: prestgården och prestön samt prestgården i
Rudskoga utom andra smärre lägenheter.
Agneholms slott torde vara ett af dem, öfver hvilka
drottning Margaretha och Erik af Pommern fingo frihet att efter
behag göra och låta i Nyköping 1396"); men konung Erik hade
annat att göra dermed än att förstöra det. Det blef ett näste
sedan som förr för folkets piågare utländska eller utländskt
sinnade fogdar, de der äfven här i sin mån hjelpte till att
trycka undertryckta undersätar, till dess hämden vaknade och
med sig uppväckte en Engelbrecht Engelbrechtsson. Han sände
hit riddaren Peder Ulfsson med en hop värmländingar, som
förstörde slottet, under det fogden And. Milsson var på Axvalla
slott, öfver hvilket han ock hade att säga”). Detta skedde
1434.
Men när konungen fått försona sig med de svenska lär
han hafva varit mån om att åter sätta slottet i stånd; ty det
innnehades sedan af Otto Torbjörnasson (Stuth), som 1469 om
Pedermessan anförde vestgötbarne på Axevalla, hvilka intogo
och i grund förstörde det. Ovisst om denna Otto här fick
lefva sin tid ut eller om han blifvit dädan drifven, ty han var
en tyrann mot både sitt eget folk och allmogen ”). Men det
är visst, att han var den siste, som innehade Agneholm och
lefde åtminstone 1473, så att det förstördes antingen i Carl
Knutssons eller k. Christian den förstes tid”).
öfver Djurhaget och inneslöt sålunda Råda (se herr Bergmans Dissert. om
Vadsbo".
1) Hadorphs saml. till Rimkr
2?) Här torde ungefär finnas rätta tiden till Värmlands skiljande från
Vestergöthland. 1434 intog Engelbrecht Värmland, 1435 fick han Örebro län,
hvartill han så mycket mer lärer hafva lagt Värmland, som Agneholms fogde
just var den, som någon tid derefter förstörde Axevalla slott, hvilket icke kunnat
ske, om de nu vidare varit under ett, utan tog Vestgöthaväldet sin ände med
Anders Nilsson.
3) P. Rhyzelii Diss. de Axevall, jemförd med A. O. Rhyzelii
SvioGothia maunita, p. 5. Denna Otto lät sätta bönder och sitt eget folk, då de
försyndade sig mot honcem. på stenar i strömmen der de efter omständigheterna
fingo sitta 2 till 3 dygn i köld och hunger, hvaraf dessa stenar intill vår tid
bibehållit namn af plagan och fängselstenar.
4 Rhyz. Sviwo-Goth. munita säger, att landtfolket omkring vetat
namngifva denna Otto intill hans tid. Rimkrönikan säger eljes pag. 202, att Peder
Ulfsson gjorde lika med Agneholm som med Edholm: ”tände i eld ok lata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
