Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
Verkligen kan man till tale- och lefnadssätt med flera
om’ständigheter indela bergsfolket i sina vissa klasser, hvarvid mig
förefallit besynnerligast, att en del af de våra till växt och
skapnad, ja ända till håret, klädedrägt, tungomål, seder och
uppförande så alldeles likna bergsmännen i Vestmanlands
Fernebo, att man pä dem föga eller ingen skilnad kan göra. En
Fernebokarl (så kallas de i Vestmanland) har mycken aktning
med sig, när han kommer till torgs, ibland annan allmoge, och
vidare så; äfven detta slaget af de våra; och är mig förvisso
berättadt, att de i Fernebo i Gestrikland äfvenså skola vara skilda
från den öfriga allmogen ”?). Månne icke möjligt kan vara,
efter på alla tre ställen äro bergslager, att dessa kommit från
en och samma ort helst Saxen. hvaraf Saxån, Saxhytta,
Saxeknute m. rn. kunnat få namn, och att de kallat sina anvista
bostäder Fernebo, såsom långt från hvarandra skilda ?). Ty
troligt är icke, att hos svenska bönder fans hvarken tillräckligt
antal eller vett eller hog att efter denna pesten göra bergslagen
brukbart så snart som skedde.
Dock om så är, lär likväl bergslagen vid dessas ankomst
icke stått alldeles öde. Det är troligt, att Magnus Smek, som
eljes icke gjort sig mycket berömd, men dock hade en stor
lust för bergverk (en egenskap, som var folkungarne liksom
medfödd), med det skyndsammaste äfven sträckt sin omtanke
hit. Han utgaf vackra previlegier och ordningar för
bergsbruken i Falun och Norberg 1347 och 54; men isynnerhet
förekommer en ordning och stadga för Jernbergslagen 10 år efter
digerdöden, hvilken tycks ur flera skäl kunna och böra lämpas
till Värmlandsberg.
1) Handteringen och rörelsen har väl gjort en skillnad emellan
bergsfolk och bönder, så att de senare gerna fått buga för de förra, intill dess senare
aärens vexelcurs temligen vändt bladet, men så är icke mindre visst, att vissa
slägter hafva en serdeles respect med sig, äfvensom ock i Gunnarskog.
") Ferne betyder vida, längt ifrån och är ett tyskt ord. På svenska
har man svårt att få någon grund för Fernebos namn, om man ej vill härleda
det från gräset fräkne eller starr, som på somliga ställen skall kallas Ferne;
men det vore underligt, om ett så ringa gräs skulle hafva gifvit 3 så betydliga
orter namn och der det minst växer. Herr primarie pastorn vid tyska
kyrkan i Göteborg m. m., Miller, gör ett med mig deruti, att vid pass 10- 3
12000 tyskar inkommit till svenska bergverken; men deruti komma vi icke
öfverens, att han gör sina vid 70 a 80 år tidigare eller från den tid. k. Magnus
Ladulås efter Helgeandsholms beslut fick bergverken som regalier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
