Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - II. Om reformationen och gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
försvagade, så skulle anställas en ransakning, att intet prestbol
skulle blifva mindre, än att dess åbo och innehafvare var
besutten dermed.”
«Så länge presterskapet höll borgelägsknektar, skulle de
vara fria för taran, och de knektar, som hos dem förlades i
borgeläger, skulle nöja sig med husmanskost eller ock 3 mark
örtiger om månaden, om de hellre ville taga penningar.”
"Om prestenkor bestyrde, att gudstjensten skickligen hölls
vid makt, skulle de få sitta qvar ett år efter mannens död;
dock borde de svara för all tunga, hålla hus och gärdesgårdar
vid makt och aflemna ifrån sig ett redigt inventarium."
" Soldatmönstringar, gästningar och stämmor på sina gårdar
befrias presterskapet härefter ifrån. Skulle ock sådant i högsta
nödfall hända, borde derför riktigt betalas."
I Skara gaf merbemälda hertig den 7 April 1597
presterskapet i detta stift frihet för sina tilldelningsstommar i Vissa
och ovissa persedlar, hvilket ock sträckte sig till Värmland,
Vassbo och Valla; men fogdarne här på orten hade icke glömt
sin vana att göra tillgrepp, när det lät sig göra, utan började
efter denna herrens död att för sådana hemman fordra utlagor,
hvaröfver presterskapet anförde besvär hos enkedrottningen
Christina, som från Nyköping den 8 Sept. 1614 förklarade,
att den årliga räntan skulle de af sina stommar behålla och,
derest de icke hade mera än en utom prestgården, tillika vara
fria från skjutsar, dagsverken och omläggningar; men för
kyrkotionde och allmänna pålagor kunde de dem icke försvara." Detta
blef af högbemälda drottning så ändradt i Örebro den 1 Mars
1617, "att stommarne skulle vara fria för vissa och ovissa
persedlar, undantagande skjutsar och 2 mark, som nu borde
utläggas i st. f. Hjelpestafrumsved, som de förr hade måst
utgöra till Kroppa kronobruk’" ?).
Samma gång förskonade dem ock drottningen från de
höns, ägg, hö och halm, som de voro skyldiga sedan förra
gärden, och efter presterna i Väse härad, Ölme härad och
Visnum bodde närmare vägen än andra och sålunda utstodo
större gästning; "thy gafs dem ock att njuta samma frihet,
!’) v. Stjernmans Riksd. och möt. beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
