Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - IV. Kort beskrifning öfver hertig Carl Filip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 289
Han fick till sig en ny beskickning från Ryssland, som
uppdrog honom protection (= beskydd) öfver Ryssland och
begärde hans broder till czar; men på svenska sidan hade man
svårt vid att sätta något säkert förtroende till detta
vankxelmodiga folk !). Icke dess mindre. sedan norra delen af Ryssland
visat sig mycket benägen att få en svensk prins till sin herre,
och de la Gardies bref ankom till Sverige, att man nu borde
begagna sig af tillfället och smida medan jernet var vurmt,
fattade k. Gustaf Adolf så mycket mer ett beslut att ingå
freden med danskarne i Knäred 1613 den 19 Januari.
Ständerne hade likväl förut i riksdagsbeslutet den 24
November 1612 gifvit sitt betänkande öfver de ryska sakerna.
Å ena sidan funno de nog en svårighet vid att släppa någon
af sina arfherrar så långt ifrån sig, men flera skäl uppvägde
å andra sidan. Det var en heder, att främmande sökte regenter
i deras land. Det vore en stor och angelägen sak, att
Ryssland icke komme under främmande herrskap och i Sveriges
fienders händer. Ryssland var ett mäktigt och fruktbart land
och låg äfven så till för Sverige, att det icke vore rådligt släppa
dess fiender så nära inpå lifvet, ty då skulle man sedan ej
vara säker om fred hvarken med våra egna fiender (utan
tvifvel de polska) eller med ryssanne.
Men ständerna erkände dock sin oförmåga att skilja i
denna sak ?) och hänsköto den i all ödmjuk underdånighet till
drottning Christina, konungen, hertig Johan och rikets råd med
full öfvertygelse, att dessa nogsamt skulle befordra deras och
fäderneslandets välfärd ”?).
Derpå fingo ryssarne löfte, att konungen skulle sjelf
besöka dem, så snart han dertill kunde få tillfälle. Gustaf Adolf
har intill denna dag icke kunnat undgå den skäliga misstanken,
att, så ung han ock var, 18 år gammal, vilja behålla den
ryska spiran i sin egen hand och således göra af Ryssland en
svensk tillhörighet och bihang, det han icke ämnade sin bror.
Åtminstone började ryssarne strax draga öronen åt sig och
derför i ett nytt bref med uttryckliga ord begärde hertig Carl
1) Puffend. 1. ce.
? De skrefvo, att sådant förstod regeringen bättre än regeringsoerfarna
och menigheten.
3) v. Sternim. Riksd. besl. p. 669.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
