Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - IV. Kort beskrifning öfver hertig Carl Filip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2992 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Ryssland en stor del af de orter, som i konungens och
hertigens namn voro tagna i besittning, men deremot fick Sverige
everldligen Kexholms län, Ivanogrod, Jama, Coporie och
MNöteborg.
Således hade Sverige både heder och gagn af sitt förda
krig, fastän Carl Filip gicke miste om sitt storfurstendöme.
Hvad ock orsaken derltill månde vara, så fick k. Gustaf Adolf
alltid härefter utstå en hop smågnabb hemma. Enkedrottningen
satte sig högeligen emot hans tillämnade resa till Ryssland 1613.
Hvilken uträkning hon hade, såvida hon icke hellre ämnade sin
yngre son ryska spiran, är en sak, som vi kanske fåfängt
bemöda oss att gissa till; men sedan oroade hon konungen nästan
alltid med tvistigheter dels om arf, dels om furstliga rättigheter
antingen på sonens eller mågens, hert. Johan, vägnar.
Hufvudfrågan var dock om hertigarnes Rosstjenst, eller om adeln i
furstendömen borde rida under furstarnes lif- och landfana eller
under konungens adelsfana. Saken hänsköts från 1617 års
riksdag i Örebro till en commission af ständerna nästa år; men
emellertid dog hertig Johan och Carl Filip afslöt saken i godo?).
Under denna tid och som åren någorlunda tilltogo, är väl
troligt, att hertigen flera gånger besökt sitt Värmland
åtminstone i sällskap med sin fru moder, efter hvilkens vistande
härstädes flera spår finnas. Isynnerhet berättas, att han en
gång varit vid Yngshyttan och druckit mjölkblanda ur Stora
Guttår ?).
Men 1617 fattade han håg för att göra en utländsk resa,
fast icke i samma afsigt som hans högstsal. herr fader 30 år
förut att söka sig en fästmö, ty en sådan hade han i sitt
förbehåll hemma. Han hade ändå lust att bese verlden.
Värt ämne fordrar icke att fullkomligt beskrifva denna
resa till alla sina omständigheter; vi få nöja oss med att nämna
de märkligaste deraf”).
Hertigen var nu ej mer än 15 år gammal, när han i följe
med 32 personer gaf sig ifrån Sverige i December månad 1617.
1) Lärd. tidn. 1. ce.
2?) Lärd. tidn. N:o 34. 17vd.
") Herr S. L. har 1772 utgifvit Berättelse om hertigens lefverne och
resor, men den har jag ej kunnat få se, utan har måst nöja mig med
recensionen i Lärd. tidn. I. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
